Svensk parasport har inte återhämtat sig efter pandemin. Samtidigt är fysisk aktivitet avgörande för att förbättra psykisk och fysisk hälsa hos personer med funktionsnedsättning, påpekar Parasport Sverige och PwC Sverige i rapporten ”Idrott som förändrar liv” som lanseras inför Paralympics i Paris.
Under pandemin minskade antalet deltagartillfällen inom Parasport Sveriges verksamhet med 80 procent, vilket motsvarar över 136 000 deltagartillfällen per år. Tack vare extra finansiering via idrottens återstartstöd har parasporten till viss del återhämtat sig, men det är fortfarande drygt 71 000 färre deltagartillfällen jämfört med före pandemin. Samtidigt har den svenska idrottsrörelsen i stort återhämtat sig helt jämfört med innan pandemin.
– Sverige granskades nyligen av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Resultatet visade tydligt att personer med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor och hälsa, lägre utbildningsnivåer och högre arbetslöshet jämfört med resten av befolkningen. Här måste Sverige ta krafttag. Fysisk aktivitet är nödvändig för att förbättra hälsan hos personer med funktionsnedsättning, och minska den alltför stora hälsoklyftan, konstaterar Åsa Llinares Norlin, ordförande, Parasport Sverige.
Enligt rapporten finns det cirka 31 000 regelbundet aktiva personer inom Parasport Sveriges verksamhet. Dessa har en minskad risk att drabbas av flertalet folksjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och demens, vilket uppskattas ge besparingar för sjukvården på över 84 miljoner kronor årligen. Fysisk aktivitet förebygger även psykisk ohälsa och motverkar social isolering, vilket kan innebära ännu större kostnadsbesparingar.
– Ekonomiskt stöd till parasporten är en investering som sannolikt kommer att betala sig själv genom betydande samhällsbesparingar och dessutom ge en bättre livskvalitet för utövarna, förklarar Johanna Lagus, sakkunnig inom idrotts- och jämlikhetsfrågor och ansvarig för rapporten på PwC Sverige.
Nu vill Parasport Sverige ta ett ännu större grepp för att organisera idrotten och öka antalet deltagare inom parasporten.
– Att delta i parasport är för många personer med funktionsnedsättning en väg mot ett självständigt liv, arbete, gemenskap och en aktiv vardag. Men vi som idrottsförbund kan inte lösa det själva. Vi behöver ökade resurser och ett större engagemang från fler aktörer, inte minst våra politiker och näringslivet, avslutar Åsa Llinares Norlin.
Parasport är en idrott som är anpassad för personer med funktionsnedsättningar. Den inkluderar både sommar- och vinteridrotter och omfattar allt från amatörnivå till elitnivå. Parasport kan utövas av personer med olika typer av funktionshinder, inklusive fysiska, intellektuella och sensoriska nedsättningar.
Internationella Paralympiska Kommittén (IPC) organiserar de Paralympiska spelen, som är en global tävling för parasportare. Målet med parasport är att inkludera alla i idrottsvärlden och främja fysisk aktivitet och hälsa oavsett funktionsförmåga.
Parasport Sverige har rollen som både Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté och är ett av 72 specialidrottsförbund (SF) inom Riksidrottsförbundet (RF) och administrerar idrott för personer med rörelsenedsättning, synnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning inom 11 idrotter.
Johanna Lagus
Hållbarhetsrådgivare och sakkunnig inom idrotts- och jämlikhetsfrågor, PwC Sverige
Tel 0707-58 12 25