Kommunal hållbarhetsstyrning - för kommuninvånarnas bästa
"En god och ändamålsenlig hållbarhetsstyrning är en grundförutsättning för att säkra kommunens åtaganden mot nutida och framtida kommuninvånare."
Kommunernas hållbarhetsstyrning förbättras
Årets uppdaterade studie visar att kommunernas hållbarhetsstyrning tycks ha förbättrats jämfört med resultaten i studien från 2021. Det är nu en större andel av kommunerna som har mål kopplade till hållbarhet i sina styrdokument, större andel som har definierat hållbarhetsområdet på ett tydligt sätt, samt att den övergripande mognadsnivån har ökat.
PwC Sverige har på uppdrag av SKR tagit fram denna rapport som bygger på en genomlysning av ett 50-tal kommuners mål- och budgetdokument samt den uppföljande årsredovisningen. Undersökningen visar att 94 procent av de kommuner som ingår i undersökningen har i någon form antagit hållbarhetsmål som framgår i mål- och budgetdokumenten. Utöver detta är skillnaderna stora kring hur de tre hållbarhetsdimensionerna har implementerats i styrningen hos de studerade kommunerna.
När resultatet från denna studie jämförs med vad som presenterades i den liknande studien från 2021 så finns indikationer på att det har skett en positiv utveckling. I årets kartläggning ser vi att en större andel kommuner hamnar i kategorin hög mognadsnivå medan en lägre andel har kategoriserats som låg. Även andelen som fått bedömningen medium har ökat. Andelen kommuner som i sina mål- och budgetdokument har mål som är kopplade till hållbarhet har ökat vilket också är positivt att se. Det noteras även att andelen som har definierat hållbarhetsområdet också har ökat.
De flesta kommunerna har någon form av mål- och resultatstyrning kopplade till hållbarhet
Ytterst kan transparens och tydlighet kring hållbarhetsstyrning definieras som en demokratifråga som kan möjliggöra för medborgarna att bedöma de förtroendevaldas arbete i samband med val. En viktig förutsättning för att detta är att kommunfullmäktige har formulerat en övergripande inriktning för hållbarhetsarbetet som grundar sig i globala mål och bestämmelser och tar hänsyn till lokala risker och behov. Utifrån detta kan kommunstyrelsen sedan leda, samordna och följa upp hållbarhetsarbetet. Vi har i vår genomlysning konstaterat att en majoritet av kommunerna på något vis har mål- och resultatstyrning kopplade till hållbarhet.
Hållbarhet definieras utifrån tre dimensioner:
Den miljömässiga hållbarheten handlar om hur vi människor tar hand om planeten, miljön och naturen runt omkring oss.
Den sociala hållbarheten handlar om hur vi lever tillsammans i våra samhällen, hur samhällena är inkluderande, hur mänskliga rättigheter efterlevs och hur vi tar hand om varandra.
Den ekonomiska hållbarheten handlar om hur vi får samhället att fungera och hur vi genom skattefinansiering och privata investeringar, uppnår en sund ekonomisk balans.
Mest fokus på den ekonomiska hållbarheten
Av naturliga skäl har kommunerna stort fokus på den ekonomiska hållbarheten. I de flesta fall av de undersökta kommunerna framgår det ett avsnitt i styrningen som avhandlar god ekonomisk hushållning.
Detta speglas även i konstaterandet att av de områden inom respektive hållbarhetsdimension, som specificerats inför studien, så hade samtliga kommungrupper störst andel av dessa områden målsatta inom den ekonomiska dimensionen.
Grundläggande faktorer inom social hållbarhet får också stort utrymme i styrningen. Med grundläggande sociala hållbarhetsfaktorer menas exempelvis områden som avser kommunernas kärnverksamhet, så som att tillhandahålla utbildning till skolelever och ge bra omsorg till äldre.
Förbättringsområde inom det sociala ligger för många kommuner bland annat i att utveckla vad man mäter och styr inom det sociala området för att även inkludera områden som går ett steg längre än det som ligger i kommunens kärnuppdrag. Att driva skola, vård och omsorg är viktiga för den sociala hållbarheten, men arbetet bör också genomsyras av exempelvis jämlikhet för att hållbarhetsarbetet ska kunna ses som ett ändamålsenligt.
Inom området miljömässig hållbarhet så ser vi ett fortsatt behov av fler konkreta och mätbara mål kopplade till klimatarbetet. I områdena som målsätts inom området så gick det att se en tydlig tyngdpunkt på mål kopplat till att få fler att cykla. Det är en väldigt viktig aspekt inom området, men för att kommunerna på ett tydligt sätt ska kunna bidra till sveriges klimat- och miljömål är det många kommuner som behöver målsätta och styra fler områden inom den miljömässig dimensionen på ett tydligare sätt.
"Kommuner och näringsliv kan inspirera och lära av varandra i att tydliggöra och kommunicera hållbarhetsarbetet."
Sammanfattning
Nedan presenteras en sammanfattning av iakttagelser och slutsatser från rapporten:
- Resultatet indikerar att kommunernas hållbarhetsstyrning förbättras. Jämfört med för två år sedan så är det fler kommuner som har hållbarhetsmål och den övergripande mognadsgraden är högre. Årets resultat visar att 94 procent av de undersökta kommunerna har, i sina mål- och budgetdokument, mål som är kopplade till hållbarhet.
- Utifrån resultatet görs bedömningen att det finns ytterligare utrymme för kommunerna i de olika kommungrupperna att samverka i större utsträckning och inspirera varandra i syfte att ytterligare utveckla och effektivisera hållbarhetsstyrningen.
- Endast en femtedel av kommunerna har på ett tydligt sätt kopplat ihop hållbarhetsstyrningen och kommunens mål med ett eller flera mål i Agenda 2030. Andelen har inte ökat sedan kartläggningen som gjordes 2021. Många kommuner har dock mål som skulle kunna kopplas samman med Agenda 2030.
- Sammanlagt 44 procent av de kommuner som undersökts har definierat hållbarhet utifrån kommunens specifika hållbarhetsrisker och behov. Om kommunerna definierar vad hållbarhet betyder utifrån sina egna behov och risker blir målen tydligare, vilket skapar förutsättningar för att öka takten i hållbarhetsarbetet.
- Många kommuner har få, eller saknar helt, kvantitativa mätbara indikatorer som visar verklig effekt av genomförda aktiviteter. Flera kommuner anger pandemin som anledning till att måluppföljning inte har gjorts.
- Sju av nio kommungrupper har en större andel av områden inom den sociala hållbarhetsdimensionen målsatta i sina mål- och budgetdokument jämfört med den miljömässiga dimensionen.
- Det är stora skillnader mellan kommunerna rörande vilka målområden som omnämns i budgeten. Detta kan exempelvis kopplas till hur frågorna prioriteras i kommunens styrprocess samt den politiska viljeinriktningen.
- Ekonomisk hållbarhet är den hållbarhetsdimension som är vanligast förekommande, med eget avsnitt i mål och budget. I syfte att få samtliga perspektiv belysta är det viktigt att även lyfta de två andra perspektiven i kommunernas hållbarhetsstyrning.
- Majoriteten av kommunerna har någon form av uppföljning av sina mål, men i de fall där hållbarhet är vagt definierat blir ofta de uppsatta målen, och således uppföljningen, inte ändamålsenlig.
- Införandet av nya europeiska lagkrav för bolags hållbarhetsrapportering (CSRD) väntas driva en förändring gällande hela rapporteringslandskapet och det är därför troligt att även förväntningarna på kommunernas hållbarhetsstyrning och transparens inom området kommer att öka.
"EU:s nya hållbarhetsdirektiv CSRD innebär att fler ska hållbarhetsrapportera. Kommunalägda bolag kan omfattas och det är därför troligt att även förväntningarna ökar på kommunernas hållbarhetsstyrning och transparens."
Bakgrund och rapportens syfte
Hållbar utveckling är den utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbarhetsfrågorna genomsyrar alla delar av samhället från global till lokal nivå och berör ytterst oss som kommunmedborgare. En god och ändamålsenlig hållbarhetsstyrning är en grundförutsättning för att säkra kommunens åtaganden mot nutida och framtida kommuninvånare.
Därmed är det viktigt att kommunerna har definierat ett hållbarhetsarbete som riktar sig mot utmaningar både på kort och lång sikt, samt efter behov. Precis som i andra delar i kommunernas målstyrning är det viktigt att definiera mål, mäta resultat för att kunna skilja framgångar från misslyckanden och att lära från dem.
SKR stödjer kommunerna och regionerna i arbetet med hållbarhet och genomförandet av Agenda 2030 som utgör FN:s globala mål för hållbar utveckling. Som en del av det arbetet önskar SKR att genomföra en kartläggning av hur kommunerna styr och följer upp hållbarhetsarbetet.
Styrningen av hållbarhetsarbetet börjar med de mål och planer samt program som kommunfullmäktige årligen beslutar om för kommunstyrelsen, nämnder och bolag. Detta har i sin tur betydelse för de verksamhetsplaner som sedan utarbetas av verksamheten.
Varför denna undersökning?
Syftet med denna undersökning är att ge en översyn av hur kommuner styr, målsätter och följer upp sitt hållbarhetsarbete. Den ger också en lägesrapport av hur kommunerna beskriver hållbarhetsarbete i bland annat budget- och årsredovisningsdokument. Denna rapport behandlar inte eventuella analyser och vidtagna åtgärder efter uppföljning som också är en central del av styrningen. I denna undersökning har PwC kartlagt hållbarhetsstyrningen hos ett 50-tal kommuner med representation över hela landet.
Hållbarhet handlar om att vi använder våra resurser på ett klokt och ansvarstagande sätt, så att det inte äventyrar kommande generationers möjligheter till ett gott liv. För svensk offentlig sektor handlar detta ytterst om att ansvarsfullt vårda natur och miljö, men också om att skapa förutsättningar för socialt och ekonomiskt hållbara samhällen nationellt och lokalt.
Läs mer på SKR:s hemsida: "Styra med Agenda 2030"
CSRD – hur påverkas kommunerna?
EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD-direktivet) är en del av agendan för hållbar finansiering och syftar till att öka tillgången till information om hur företag påverkar människor och miljö samt hur företag påverkas av hållbarhetsfrågor. CSRD implementeras successivt från och med räkenskapsåret 2024 och fler bolag ska hållbarhetsrapportera. Kommunerna påverkas genom att de kommunalägda bolagen omfattas av CSRD. I CSRD ligger det ett mycket större ansvar gällande hållbarhetsrapporteringen på moderbolaget än vad det gjort i tidigare lagstiftning.
Läs mer och följ med i PwC:s fördjupningsserie om CSRD
Läs mer om ESG och hållbarhet
