Kommunal hållbarhetsstyrning - för kommuninvånarnas bästa

Stora skillnader i hur kommunerna implementerar hållbarhet i styrningen

En stor del av de hållbarhetsmålen som framgår i kommunernas mål och budgetar är otydliga och inte tillräckligt specifika. 30 procent av kommunerna har inte definierat hållbarhetsmål som riktar sig mot den egna kommunens specifika behov.  

PwC Sverige har på uppdrag av SKR tagit fram denna rapport som bygger på en genomlysning av 60 kommuners mål och budgetar samt den uppföljande årsredovisningen. Undersökningen visar att 70 procent av de kommuner som ingått i denna undersökning har i någon form antagit hållbarhetsmål som framgår i mål- och budget dokumenten. Utöver detta är skillnaderna stora kring hur det tre hållbarhetsdimensionerna har implementerats i styrningen av hållbarhet bland kommunerna. 

Nödvändigt med mätbara hållbarhetsmål

Undersökningen visar även att kommunerna i stor grad har aktivitetsbaserade mål med  kvalitativa indikatorer kopplade till hållbarhetsstyrningen. Kvalitativa indikatorer är viktiga för att skapa förändring men det kan i vissa fall vara svårt att påvisa den reella effekten av genomförd aktivitet. Exempelvis är utbildningar inom miljömässig hållbarhet nödvändiga men i kombination med detta bör det även finnas indikatorer som visar minskning eller ökning av utsläpp från fossila bränslen. För att Sveriges kommuner i högre grad ska kunna bidra till de globala och nationella hållbarhetsmålen är det nödvändigt att kombinera de aktivitetsbaserade målen i styrningen med fler mätbara kvantitativa mål. 

I flera fall bedriver kommunerna redan en god och ändamålsenlig styrning av hållbarhetsarbetet men de har inte kommunicerat eller strukturerat det på ett transparent sätt. Exempelvis är det mindre än en femtedel av kommunerna som på ett tydligt sätt har kopplat ihop hållbarhetsstyrningen med Agenda 2030. Många av dessa kommuner har antagit mål som hade kunnat kopplas samman med Agenda 2030. Detta ger förutsättningar för att med ganska små medel skapa en bättre transparens och kommunikation av hållbarhetsarbetet. 

Den hållbarhetsdimension som av naturliga skäl är mest återkommande och beskriven i styrningen är den ekonomiska hållbarheten. En stor majoritet av kommunerna har i mål och budget ett avsnitt som beskriver och definierar god ekonomisk hushållning.
 

Generellt definieras hållbarhetsbegreppet idag utifrån tre dimensioner:

Den miljömässiga hållbarheten handlar om hur vi människor tar hand om planeten, miljön och naturen runt omkring oss.

Den sociala hållbarheten handlar om hur vi lever tillsammans i våra samhällen, hur samhällena är inkluderande, hur mänskliga rättigheter efterlevs och hur vi tar hand om varandra.

Den ekonomisk hållbarheten handlar om hur vi får samhället att fungera och hur vi genom skattefinansiering och privata investeringar, uppnår en sund ekonomisk balans.

Bakgrund och rapportens syfte

Hållbar utveckling är den utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbarhetsfrågorna genomsyrar alla delar av samhället från global till lokal nivå och berör ytterst oss som kommunmedborgare. En god och ändamålsenlig hållbarhetsstyrning är en grundförutsättning för att säkra kommunens åtaganden mot nutida och framtida kommuninvånare.

Därmed är det viktigt att kommunerna har definierat ett hållbarhetsarbete som riktar sig mot utmaningar både på kort och lång sikt, samt efter behov. Precis som i andra delar i kommunernas målstyrning är det viktigt att definiera mål, mäta resultat för att kunna skilja framgångar från misslyckanden och att lära från dem.

SKR stödjer kommunerna och regionerna i arbetet med hållbarhet och genomförandet av Agenda 2030 som utgör FN:s globala mål för hållbar utveckling. Som en del av det arbetet önskar SKR att genomföra en kartläggning av hur kommunerna styr och följer upp hållbarhetsarbetet.

Styrningen av hållbarhetsarbetet börjar med de mål och planer samt program som kommunfullmäktige årligen beslutar om för kommunstyrelsen, nämnder och bolag. Detta har i sin tur betydelse för de verksamhetsplaner som sedan utarbetas av verksamheten.

Varför denna undersökning?

Syftet med denna undersökning är att ge en översyn av hur kommuner styr, målsätter och följer upp sitt hållbarhetsarbete. Den ger också en lägesrapport av hur kommunerna beskriver hållbarhetsarbete i bland annat budget- och årsredovisningsdokument. Denna rapport behandlar inte eventuella analyser och vidtagna åtgärder efter uppföljning som också är en central del av styrningen. I denna undersökning har PwC kartlagt hållbarhetsstyrningen hos 60 kommuner med representation över hela landet.

Hållbarhet handlar om att vi använder våra resurser på ett klokt och ansvarstagande sätt, så att det inte äventyrar kommande generationers möjligheter till ett gott liv. För svensk offentlig sektor handlar detta ytterst om att ansvarsfullt vårda natur och miljö, men också om att skapa förutsättningar för socialt och ekonomiskt hållbara samhällen nationellt och lokalt.