Kvinnor och yngre kraftigt underrepresenterade
För att förbättra vår och samhällets förståelse för hur styrelsearbetet fungerar i de kommunala bolagen genomförde PwC Sverige i början av januari 2022 en undersökning bland ledamöter och suppleanter. I ljuset av att de senaste åren präglats av pandemi och ett förändrat arbetssätt i många styrelser ser vi att resultaten är intressanta ur flera perspektiv.
Mångfald är ett område som många kommuner och politiska partier har prioriterat. Ändå ser vi att kvinnor och yngre (18-35 år) är kraftigt underrepresenterade i styrelserna i de kommunala bolagen. Detta är en av de slutsatser som kommer fram i den senaste undersökningen av styrelsearbetet i de kommunala bolagen.
Detta är tredje gången som PwC Sverige har genomfört en styrelseundersökning bland kommunala bolag. 2014 och 2017 genomfördes liknande undersökningar. Frågorna har justerats jämfört med tidigare år för att fortsatt vara relevanta utifrån den omvärld vi befinner oss i. Undersökningen är planerad att återkomma var fjärde år.
Läs rapportförfattarnas kommentarer nedan och ladda ner rapporten Styrelseundersökning kommunala bolag 2022 (pdf).
Välkommen att kontakta rapportförfattarna Lena Hasselborn, Charlie Winde och David Hansen. Scrolla ner för kontaktuppgifter och rapportnedladdning!
PwC hjälper kommunala företag med rådgivning inom till exempel ägarstyrning, styrelseutbildningar och styrelse- och vd-utvärderingar.
Läs mer om PwC:s tjänster för kommun- och regionägda bolag.
Mångfald i kommunala bolagsstyrelser
Mångfald är ett område som många kommuner och politiska partier har prioriterat. Ändå ser vi att kvinnor och yngre (18-35 år) är kraftigt underrepresenterade i styrelserna i de kommunala bolagen. Faktum är att andelen kvinnor sjunkit med en procentenhet sedan 2014 i vår undersökning, och ligger nu endast på 30 procent. De yngre utgör endast fyra procent, vilket är en kraftig underrepresentation.
Då kommunala bolag ska arbeta för kommuninvånare finns det en risk att styrelsen inte speglar kommuninvånarna och därmed förlorar viktiga perspektiv.
Många politiska partier har också uttalat att de eftersträvar jämställdhet mellan kvinnor och män i sina nomineringar. Ändå kan vi se att det är fortsatt främst medelålders- och äldre män som nomineras till styrelseuppdrag i de kommunala bolagen, medan kvinnor främst nomineras till andra uppdrag i kommunen.
"Kvinnor och yngre är kraftigt underrepresenterade i de kommunala bolagen."
Styrelsearvoden i kommunala bolag
76 procent av respondenterna har angett att de erhåller ett styrelsearvode under 20 000 kronor per år. Samtidigt anger ledamöterna att de är generellt sett ganska nöjda (4,4 av 6,0) med arvodet i relation till ansvar och omfattning. Den frågan som vi ställer oss är om detta är kopplat till att arbetsinsatsen inte är så betungande (79 procent lägger ner mellan en och tio timmars arbete per månad) eller om det kan bero att de inte tydligt fått beskrivet vilket ansvar rollen som styrelseledamot faktiskt innebär.
PwC genomför löpande undersökningar av styrelseledamöters arvode för noterade bolag. Det kan konstateras att årsarvodet för styrelseledamöter i kommunala bolag endast utgör en bråkdel av vad ledamöter i noterade bolag har i genomsnitt. Att ersättningsnivåerna skiljer sig åt är i sig inte förvånande. Däremot är den stora skillnaden i ersättning intressant utifrån att ansvaret för styrelseledamöterna i grunden är detsamma.
En annan notering vi gör i undersökningen är att gruppen med mer än tio års erfarenhet av styrelsearbete har sjunkit från 40 till 25 procent. Samtidigt ser vi att åldersfördelningen i stort sett är oförändrad. Det ser därför ut som att många ledamöter tillträder styrelseuppdraget i högre ålder än tidigare. Frågan är hur fler yngre personer ska lockas till de kommunala bolagens styrelser? Kan en höjning av arvodena vara på väg?
"Är arvodesnivåerna rimliga utifrån ledamöternas ansvar?"
Ägarstyrning
Utifrån de kontakter vi har med kommunala bolagsstyrelser och ägare i form av kommuner och regioner så förvånas vi av det relativt höga betyget kring avsnittet om ägarstyrning. Vår uppfattning är förvisso att kommuner och regioner i större utsträckning prioriterar ägarstyrningen men att många endast är i uppstartsfas för att etablera en god ägarstyrning utifrån sina egna förutsättningar. Vidare är bilden vi får från många bolagsstyrelser att relationen till ägaren förvisso är god men att det saknas processer för att omvandla ägaridé till hållbara direktiv för bolagen. I dessa avseende uppstår ofta förväntansgap mellan ägare och styrelse samtidigt som ägaren har svårt att påvisa några egentliga brister i utförandet av uppdraget. Här ser vi att det fortsatt finns ett stort utrymme för förbättring, särskilt när det handlar om att etablera system och styrdokument för rollfördelningen mellan ägare och styrelse samt vad gäller forum för dialog och förankring.
Dialogen mellan styrelse och ägare är det område som fått lägst betyg (4,3) i undersökningen. Att det finns brister kring forum för dialog och förankring visar sig ofta i styrelsernas uppfattning om sina ägardirektiv. Ägarens arbete med direktiv är i grunden i politisk process och i avsaknad av dialog och förankring med bolagsstyrelser så tenderar direktiven att bli för abstrakta och sakna tydliga mål som bolagsstyrelserna kan arbeta mot. Denna effekt stöter vi ofta på i kontakt med våra kunder och speglas till viss del även i respondenternas svar i frågorna kring förutsättning för bolaget att uppfylla ägardirektivet (4,6) samt tydligheten i ägardirektivet vad gäller målsättning med och förväntningar på verksamheten (4,6).
När det gäller roll- och ansvarsfördelningen så försvåras detta ofta av att det är flera olika funktioner som utövar ägarrollen hos exempelvis en kommun. Det kan vara allt ifrån fullmäktige och kommunstyrelse till kommundirektör och förvaltningschefer som i olika utsträckning utövar ägarrollen. Om det finns otydlighet i detta så blir bolagstyrelsernas uppfattning om ägaren kluven och det är svårt att veta hur styrningen egentligen är organiserad. Att det finns viss otydlighet i rollfördelningen återspeglas också till viss del undersökningen kring frågan om ägarens uppföljning av bolagets förverkligande av mål (4,4).
"Det finns ett stort utrymme för förbättring när det handlar om att etablera system och styrdokument för rollfördelningen mellan ägare och styrelse. Det samma gäller forum för dialog och förankring."
