CSRD i svensk rätt

Den 29 maj röstade Riksdagen igenom ett antal lagändringar som implementerar det nya direktivet för hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), i svensk rätt. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024. Fler företag än tidigare kommer nu att omfattas av nya rapporteringskrav om verksamhetens konsekvenser på miljö och människor och hur hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter kan påverka företaget finansiellt.

Implementering av CSRD i svensk lagstiftning

Sverige införlivar CSRD i svensk lagstiftning på miniminivå och ställer inte högre krav på företagens hållbarhetsrapportering än vad som står i EU-direktivet. Den stora skillnaden i den svenska implementeringen av CSRD jämfört med EU-direktivet är att de nya reglerna för hållbarhetsrapportering börjar gälla i Sverige 1 juli istället för 1 januari 2024. Stora svenska företag eller koncerner av allmänt intresse* med över 500 anställda börjar rapportera enligt de nya reglerna från och med räkenskapsåret som inleds närmast efter 30 juni 2024. Eftersom endast ett fåtal har ett brutet räkenskapsår betyder det här i praktiken att de flesta stora företag i denna kategori träffas av de nya reglerna för räkenskapsåret 2025. Övriga EU länder förefaller följa EU-direktivets tidplan** och införlivar rapporteringskraven för den här typen av företag från och med räkenskapsåret 2024.

Det är även viktigt att notera att nuvarande rapportering i enlighet med EU-taxonomin inte påverkas av hur CSRD implementeras i svensk lagstiftning. Ett noterat bolag som enligt förordningens regler ska rapportera andelen omsättning, CapEx och OpEx som omfattas av och är förenligt med vissa miljömål, kommer fortsatt att rapportera i linje med denna förordning för 2024 eftersom förordningen är tillämplig i sig. Däremot kommer stora företag att omfattas av rapporteringskraven i EU Taxonomin i framtiden i den takt som man även omfattas av att rapportera i enlighet med de europeiska hållbarhetsstandardena ESRS. Detta beror på att direktivet föreskriver att ett stort företag som ska hållbarhetsrapportera enligt direktivet även ska tillämpa EU-taxonomin.

*företag av allmänt intresse är bolag med noterade värdepapper på en reglerad marknadsplats, kreditinstitut och försäkringsbolag
**detta är vad som är känt när denna text publicerades

Vilka företag ska rapportera enligt de nya reglerna för hållbarhetsrapportering?

Alla företag med värdepapper på en reglerad marknad (förutom mikrobolag), stora onoterade företag och företag utanför Europa med dotterbolag eller filialer inom EU, som uppfyller vissa storlekskriterier, kommer att behöva upprätta en hållbarhetsrapport (se tabellerna nedan).

Tabell: storlekskriterier som definierar vilka företag som är stora, medelstora respektive små (minst två av dessa kriterier de två senaste räkenskapsåren behöver vara uppfyllda för att företaget ska vara i scope för de nya rapporteringsreglerna)
	Anställda	Omsättning	Balansomslutning
Stora koncerner / företag	Överstiger 250	Överstiger 550 miljoner kronor	Överstiger 280 miljoner kronor
*SME:s som är noterade**	Överstiger 10 -> Överstiger ej 250	Överstiger 10 miljoner kronor -> Överstiger ej 550 miljoner kronor	Överstiger 5 miljoner kronor -> Överstiger ej 280 miljoner kronor

Tabell: storlekskriterier för företag utanför EU och dess dotterbolag/filialer
		Omsättning
Företag utanför EU som har dotterbolag/ filialer inom EU		Sammantaget över 1,7 miljarder kronor inom EU och minst ett stort eller noterat EU-dotterbolag eller en EU-filial som genererade en nettomsättning på över 450 miljoner kronor föregående år.

* Små och medelstora bolag. SME-rapporteringskraven avser enbart det enskilda företaget och tillämpas inte för koncern.

Förutom storlekskriterierna spelar även bolagsformen roll för om företaget träffas av de nya rapporteringskraven.

Bolagsformer som omfattas av nya regler för hållbarhetsrapportering:

Aktiebolag
Handelsbolag vars samtliga direkta eller indirekta ägare är aktiebolag eller utländska företag som motsvarar aktiebolag
Kreditinstitut (oavsett juridisk form)
Försäkringsbolag (oavsett juridisk form)

Företag och organisationer som är undantagna rapporteringskraven:

Kommanditbolag
Ekonomiska föreningar
Stiftelser
Kommuner
Tjänstepensionsföretag
Specialfonder (till exempel AIF)
Värdepappersfonder (däremot behöver investmentföretag och fondförvaltare rapportera enligt det nya lagförslaget om de utgör någon av de omfattade företagsformerna och även uppfyller tillämpliga storlekskriterier)

Möjlighet att hänvisa till en konsoliderad hållbarhetsrapport på koncernnivå

Företag som träffas av hållbarhetsrapporteringskraven och som inte är stora och noterade på reglerad marknad, kan istället för att upprätta en egen rapport hänvisa till en konsoliderad hållbarhetsrapport som moderbolaget tar fram för koncernen.

För att ett bolag ska räknas som ett dotterbolag till en koncern behöver moderföretaget ha ett bestämmande inflytande över dotterbolaget. Denna bedömning görs i enlighet med de tillämpliga finansiella redovisningsreglerna. Ett innehav som av ägarbolaget klassificerats som ett Joint venture eller ett intressebolag konsolideras exempelvis inte av sitt ägarbolag i en koncern. Även underkoncerner kan under vissa förutsättningar referera till en konsoliderad hållbarhetsrapport.

Tabell: Exempel på om bolag kan hänvisa uppåt till en konsoliderad hållbarhetsrapport
Exempel*	Kan hänvisa uppåt till en konsoliderad hållbarhetsrapport
Stora noterade bolag	nej
Stora onoterade bolag	ja
SME som är noterad	ja
SME som inte är noterad	ja
Underkoncern som sammantaget uppfyller storlekskriterierna (ej noterad)	ja
Joint ventures	nej
Intressebolag	nej
Bolag som är kreditinstitut	ja, om dessa inte är stora med listade värdepapper

* Se tabell ovan om storlekskriterierna för stora bolag respektive SMEs

När träffas företag av de nya kraven om hållbarhetsrapportering?

De nya kraven om hållbarhetsrapportering ska börja tillämpas av företag successivt. Först ut att börja rapportera enligt de nya reglerna är stora företag/koncerner av allmänt intresse med över 500 anställda som har ett brutet räkenskapsår som börjar efter 30 juni 2024. Dessa företag träffas direkt när de nya reglerna för hållbarhetsrapportering träder i kraft i svensk lagstiftning. Därefter börjar övriga stora företag och koncerner rapportera räkenskapsåret 2025. SMEs som är noterade börjar rapportera räkenskapsåret 2026 (med möjlighet att skjuta upp rapporteringen till 2028). Slutligen, företag utanför EU som har dotterbolag eller filialer av en viss storlek inom EU börjar rapportera 2028.

Tabell: Nya reglerna för hållbarhetsrapportering kommer tillämpas successivt

*räkenskapsår
** Bolag med noterade värdepapper på reglerad marknad samt försäkringsbolag och kreditinstitut
***Små och medelstora bolag

Specifika regler för finansiella bolag

Kreditinstitut och värdepappersbolag

Kreditinstitut oavsett juridisk form omfattas av kravet om hållbarhetsrapport
(Finansiella holdingföretag upprättar dock bara koncernredovisning om holdingföretaget är ett aktiebolag)
Alternativa investeringsfonder (AIF) omfattas inte av de nya lagkraven (däremot omfattas fondförvaltare)
Riktlinjer finns för hur nettoomsättning ska beräknas för kreditinstitut och värdepappersbolag i förhållande till storlekskriterierna för att omfattas av hållbarhetsrapporteringskraven
Små och icke-komplexa institut, enligt definitionen i CRR, ska börja tillämpa de nya reglerna om hållbarhetsrapport första gången räkenskapsåret 2026 och får begränsa innehållet i hållbarhetsrapporten (även om det är ett stort bolag)
- Om kreditinstitutet är ett moderbolag, eller om det finns moderbolag ovanför institutet ska dock koncernreglerna tillämpas; är koncernen stor ska en hållbarhetsrapport upprättas 2025, oavsett

Försäkringsföretag

Försäkringsföretag oavsett juridisk form omfattas av kravet om hållbarhetsrapport (Finansiella holdingföretag upprättar dock bara koncernredovisning om holdingföretaget är ett aktiebolag)
Tjänstepensionsföretag omfattas inte av de nya kraven på hållbarhetsrapportering
Riktlinjer finns för hur nettoomsättning ska beräknas för försäkringsföretag i förhållande till storlekskriterierna för att omfattas av hållbarhetsrapporteringskravet (premieinkomst före avgiven återförsäkring)
För captivebolag ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången räkenskapsåret 2026 och dessa får begränsa innehållet i hållbarhetsrapporten (även om det är ett stort bolag).

Vad kommer företag att behöva rapportera om?

De nya lagkraven för hållbarhetsrapportering innebär att företag måste redovisa hur hållbarhetsfrågor kan komma att påverka företaget finansiellt men också hur aktiviteter kopplade till företagets verksamhet påverkar människor och miljö (så kallad dubbel väsentlighet).

De upplysningar som företag behöver rapportera på finns dels i European Sustainability Reporting Standards (ESRS), dels i Taxonomiförordningen.

European Sustainability Reporting Standards (ESRS)

I ESRS standarderna som företag ska använda i sin rapportering finns upplysningskrav inom både klimat och miljö, såsom utsläpp, biologisk mångfald och cirkularitet. Sociala frågor handlar om både den egna arbetsstyrkan och arbetare i värdekedjan. Dessutom finns bolagsstyrning som ett eget område i ESRS (se samtliga områden i bilden).

EU håller på att ta fram ytterligare standarder utöver de sektor-gemensamma standarder som finns ute nu. Det kommer att finnas specifika standarder för:

Olika branscher
Små och medelstora bolag
Företag utanför EU

Läs mer om tidsplanen för när dessa standarder kommer att finnas tillgängliga på EFRAGs webbplats

Företagets affärsmodell, värdekedja och omvärldsfaktorer har betydelse för hur stor påverkan företaget har på omvärlden och vilka risker och möjligheter som är väsentliga och som därmed utgör grunden för hållbarhetsrapporten. Läs gärna mer om hur man genomför en dubbel väsentlighetsanalys

Taxonomiförordningen

Företag som träffas av de nya rapporteringskraven behöver rapportera huruvida verksamheten bidrar väsentligt till någon/några av de sex miljömålen som finns i taxonomin. Det görs genom tre specifika KPI:er och visar i hur stor utsträckning som företagets olika aktiviteter bidrar analyserat utifrån omsättning och investeringar.

De tre KPI:erna i Taxonomiförordningen: