Arbetet med Net Zero handlar i grund och botten om mänsklighetens framtid. Den senaste rapporten från FN:s Intergovernmental Panel on Climate Change visar att utsläppen av växthusgaser måste nå en topp senast 2025 för att undvika de farligaste effekterna av klimat- förändringarna.
Det finns flera perspektiv som driver bolag till att arbeta med att nå Net Zero:
Net Zero innebär att antropogena utsläpp (det vill säga utsläpp orsakade av människan) av växthusgaser till atmosfären balanseras av antropogena upptag av detsamma under en specifik period. För ett bolag innebär detta ett tillstånd där aktiviteterna i dess värdekedja inte resulterar i någon nettopåverkan på klimatet från utsläpp av växthusgaser.
PwC hjälper företag och organisationer över hela världen med att implementera och verkställa Net Zero-åtaganden. Vi kopplar samman klimatrisker, rapportering, strategier och transformation till en enhet. För att påbörja och driva arbetet med Net Zero finns fyra åtgärdspunkter du bör arbeta med:
"Vi kopplar samman klimatrisker, rapportering, strategier och transformation till en enhet för ett effektivt Net Zero-arbete."
Innan ett åtagande görs om att sätta ett Net Zero-mål är det viktigt att förstå vad detta innebär för organisationen och vad som kommer krävas i form av t.ex. resurser och kostnader. För vissa företag kommer det att krävas stora strategiförändringar för att nå Net Zero, varför det är viktigt att besluten är förankrade i hela organisationen.
Om ett Net Zero-mål sätts innan en ordentlig konsekvensanalys har genomförts, finns det en risk att organisationen i efterhand inser att målet inte kommer att kunna uppnås och därför behöver backa från sitt åtagande, något som innebär en stor marknadsrisk och bör undvikas.
När beslutet väl är taget att ett Net Zero-åtagande ska göras behöver man också bestämma NÄR man ska nå Net Zero. Som en del av ambitionen med Net Zero kan man även välja att gå med i Science Based Target Initiative (SBTi) för att få målen validerade.
En robust process för inventering och mätning av utsläpp är en viktig förutsättning för ett lyckat Net Zero-arbete. Man behöver förstå hur stora utsläppen är inom alla delar av värdekedjan för att veta var det finns potential till utsläppsminskningar samt för att kunna mäta sin förbättring. Data behöver hämtas in från intern verksamhet, men även från till exempel underleverantörer och samarbetspartners.
Ett tips är att utveckla en skalbar datainsamlingsprocess som fungerar långsiktigt samtidigt som den säkerställer att de insamlade uppgifterna är korrekta och fullständiga. Fundera på:
Inledningsvis kan det vara nödvändigt att använda standard- eller genomsnittsvärden för att uppskatta utsläppen i olika delar av värdekedjan, men där ett arbete med att förfina datan bör genomföras kontinuerligt för att komma så nära verkligheten som möjligt. Risken med att använda genomsnittsvärden i för stor utsträckning är att det då också kan bli svårt att mäta förbättringar som görs för att minska utsläppen.
När det finns en förståelse för hur utsläppen ser ut längs hela värdekedjan så är det också enklare att börja arbetet med att minska utsläppen. Börja med organisationens egna utsläpp som är lättare att påverka. En enkel åtgärd är till exempel att köpa el från förnybara källor, byta bränsle i förbränningsprocesser eller att se över fordonsflottan. Undersök sedan hur utsläppen i resten av värdekedjan kan minskas. Sätt till exempel ett internpris på koldioxid för att styra organisationen mot mindre koldioxidintensiva inköp och/eller investeringar.
Börja arbeta med de utsläppsposter som har störst påverkan på det totala koldioxidavtrycket. Varje steg i processen att minska utsläppen kan drivas som separata projekt eller som ett sammanhängande projekt beroende på ambition, tidsaspekter och resurser. Då uppströms utsläpp i scope 3 (se nedan) ofta står för en signifikant del av ett bolags totala utsläpp så är det väldigt viktigt att initiera dialog med leverantörer och arbeta tillsammans med dem för att kunna driva ner utsläppen i den delen av värdekedjan.
Exempel på frågeställningar som är viktiga att fundera över:
Scope 1, 2 och 3 ingår i ett ramverk som används för att mäta företagens utsläpp av växthusgaser. Ramverket har sitt ursprung i 2001 års Corporate Accounting and Reporting Standard från Greenhouse Gas Protocol (GHG-Protokollet). Ramverket utgör idag en standard för att mäta och hantera utsläpp av växthusgaser runt om i världen i både privat och offentlig verksamhet.
Det kommer att uppstå situationer där utsläppen inte kan undvikas eller minskas. I sådana fall kan klimatkompensation fungera som ett komplement. I dagsläget behövs klimatkompensation för att nå faktiskt Net Zero, framför allt nu under en övergångsperiod när arbete med att minska utsläppen pågår. När klimatkompensation används är det viktigt att det finns en trovärdig strategi för hur utsläppen faktiskt ska undvikas och minskas så att användningen av klimatkompensationen inte tolkas eller används som greenwashing, i stället för att behöva minska de faktiska utsläppen en organisation orsakar
Vidare är det viktigt att organisationen till fullo förstår den klimatkompensation som de investerar i för att säkerställa autenticiteten hos de aktörer och projekt som det investeras i. Det finns stora skillnader I kvalitet och pris på till exempel reduction units och removal units. En robust portfolio av högkvalitativa krediter för klimatkompensation bör uppfylla särskilda kriterier enligt International Emissions Trading Association. Dessa kriterier är:
Riktiga – måste representera faktiskt genomförda utsläppsreduceringar (till exempel inte planerade projekt
Additionella – måste avse utsläppsreduceringar som är utöver vad som annars hade skett
Permanenta – utsläpsminskningarna måste vara icke-reversibla
Verifierbara – högkvalitativ data är tillgänglig för att utsläppsreduktionen ska kunna bli verifierad av en oberoende revisor mot en etablerad metod
Kvantifierbara – utsläppsreduceringarna måste kunna uppskattas eller beräknas på ett trovärdig sätt
Verkställbara – det måste finnas ett system på plats som säkerställer integritet, så att utsläppsreduceringen ej dubbelräknas.
Att arbeta med Net Zero är en kontinuerlig process. Det är nödvändigt att ständigt se över delarna i de olika stegen som beskrivits för att utvärdera och förbättra. Världen förändras ständigt, liksom klimatet och människans svar på dessa förändringar. Dynamiskt med dessa förändringar i världen omkring oss utvecklas också förutsättningarna för att arbeta med och nå Net Zero.
Därför är det mycket viktigt att ambitionen och Net Zero-strategin är starkt förankrad i den övergripande företagsstrategin. Dessutom måste organisationen ha en stor förståelse för hur Net Zero förändrar marknadsdynamiken och värderingen av tillgångar. Organisationer behöver försäkra sig om att de har förståelse för riskerna som följer med klimatförändringarna och hur förberedda de är för att möta dessa, kommer affärsmodellen att fungera även i framtiden?
Utöver själva omställningsarbetet bör även en strategi för hur Net Zero-arbetet kommuniceras och rapporteras på ett trovärdigt sätt. Detta arbete är extremt viktigt för att skapa förtroende hos intressenter och för att undvika greenwashing.
"Det är mycket viktigt att ambitionen och Net Zero-strategin är starkt förankrad i den övergripande företagsstrategin. Dessutom måste organisationen ha en stor förståelse för hur Net Zero förändrar marknadsdynamiken och värderingen av tillgångar."
För att få en förståelse för hur en Net Zero-framtid ser ut och därmed också vad bolag kommer att behöva förhålla sig till så kan det vara bra att förstå hur samhället energitekniskt behöver utvecklas för att vara kompatibelt med Net Zero. International Energy Agency (IEA) har tagit fram en roadmap som visar på de stora förändringar i energisektorn som behöver ske för att samhället ska kunna nå Net Zero. Denna roadmap beskrivs nedan. Även om energisektorn bara en av alla sektorer så visar roadmapen på omfattningen av förändringar som bolag kommer behöva förhålla sig till i en Net Zero-framtid.
Det krävs en massiv utbyggnad av all tillgänglig ren energiteknik – som förnybar energi, elbilar och energieffektiva byggnader - mellan nu och 2030.
För att nå Net Zero till 2050 kommer årliga investeringar i ren energi över hela världen att behöva mer än tredubblas till 2030 till cirka 4 biljoner dollar. Detta kommer att skapa miljontals nya jobb, lyfta den globala ekonomiska tillväxten i slutet av decenniet.
De flesta av minskningarna av CO2-utsläpp fram till 2030 kommer från befintlig teknik som finns på marknaden idag. Men år 2050 kommer nästan hälften av minskningen från teknologier som för närvarande befinner sig i prototypfasen. Stora innovationsinsatser måste äga rum detta decennium för att få ut dessa nya teknologier på marknaden i tid.
Net Zero innebär enorma minskningar av användningen av kol, olja och gas. Detta kräver steg som att stoppa försäljningen av nya personbilar med förbränningsmotorer till 2035 och att fasa ut kol- och oljekraftverk till 2040.
Det kommer att spela en nyckelroll inom alla sektorer, från transporter och byggnader till industri. Elproduktionen kommer att behöva nå Net Zero globalt 2040 och vara på god väg att leverera nästan hälften av den totala energiförbrukningen.
År 2045 kommer ny energiteknik att vara utbredd. De allra flesta bilar på vägarna kommer att köras på el eller bränsleceller, flygplan kommer till stor del att förlita sig på avancerade biobränslen och syntetiska bränslen, och hundratals industrianläggningar kommer att använda ny teknik som minskar CO2-utsläppen eller väte runt om i världen.
Den globala energisektorn är år 2050 till stor del baserad på förnybar energi, med solenergi som den enskilt största försörjningskällan. För att förverkliga denna framtidsvision krävs ett orubbligt fokus från regeringar i nära samarbete med företag, investerare och medborgarna. Det kommer också att kräva ett större internationellt samarbete för att säkerställa att utvecklingsekonomier har den finansiering och den teknologi de behöver för att nå Net Zero i tid.