Ödesmättat men hoppfullt i hållbarhetens tecken

2019-09-11

Finansdagen 2019 - publik.

Foto: Stefan Sigemo

Finansdagen 2019 bjöd på både ödesmättade budskap och hoppfulla tankar om framtiden. Det berodde på temat som var hållbarhet i finansbranschen – ett ämne som rymmer stora utmaningar, men också mängder av nya initiativ och idéer

Avstampet togs i effekterna av klimatförändringarna. Moderatorerna Sofia Sköld och Nasim Khosravi gav en dramatisk bild av vad vi kan vänta oss om den globala uppvärmningen fortsätter. Hungersnöd, extrema skogsbränder och stora flyktingströmmar var några exempel de lyfte fram. Till detta läggs de sociala och ekonomiska följderna av klimatförändringarna.

– Som det är nu bidrar vi till denna globala uppvärmning. Det kräver handling och här är finanssektorn en viktig spelare, betonade Nasim Khosravi.

– Företagen i vår bransch kan både styra och leda utvecklingen mot en mer hållbar utveckling, exempelvis genom att fånga upp klimatrelaterade risker på ett bättre sätt, styra kapital mot nya typer av investeringar samt anpassa sina affärsmodeller, sa Sofia Sköld.

Erik Thedéen, generaldirektör, Finansinspektionen.

Erik Thedéen, generaldirektör, Finansinspektionen. Foto: Stefan Sigemo

Omställning ger affärsmöjligheter

Dagens första talare var Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen. Han konstaterade att marknadsekonomin – trots 100 år av ökat välstånd - misslyckats i just hållbarhetsarbetet. 

– På så sätt kan man säga att marknadsekonomin är en bra tjänare men dålig herre, som inte förmått hantera utmaningar med koppling till hållbarhet. I företagens arbete är tidshorisonten typiskt sett för kort, medvetenheten om de negativa effekterna för dålig och informationsunderläget för stort. 

Han efterlyste större långsiktighet, men också en förmåga att hantera risker på ett bättre sätt. Gärna via fokus på de större systemriskerna istället för på riskerna i enskilda branscher och företag.

– Vad vi vill åstadkomma är en ordnad omställning där det görs mer saker snabbare. Här tror jag att finansbranschen kan spela stor roll – bland annat genom att jobba mer strategiskt, integrera samhällsansvar i affärsmodellerna och säkra att relevant information tas fram. Med detta följer dessutom stora affärsmöjligheter.

Marie Baumgarts, hållbarhetschef, SEB.

Marie Baumgarts, hållbarhetschef, SEB. Foto: Stefan Sigemo

Smarta verktyg

Marie Baumgarts är inte bara hållbarhetschef på SEB, utan också djupt involverad i de regulatoriska förändringar som nu genomförs inom EU.

– Tempot ökar bland regulatorerna och min känsla är att det hänt mer de senaste två åren, än under de 18 åren innan dess, sammanfattande hon.

De hårdare kraven handlar om att nå en nollutsläppsekonomi år 2050. Med dagens mått mätt är det ett stort gap som måste slutas på drygt 30 år. För att nå dit krävs att kapitalflödena i samhället kan omfördelas och slussas över till långsiktigt hållbara företag och verksamheter. Ett verktyg för att klara detta är den taxonomi som EU-utvecklat och som klassar ekonomiska aktiviteter med sikte på ökad transparens och förbättrad långsiktighet.

– En stor förflyttning behövs och handlingsplanen EU tagit fram ger många hjälpmedel, bland annat ett screeningverktyg för att kartlägga hållbara fonder, sa hon. Men vi måste samtidigt förhålla oss till en värld i snabb förändring. Det gör att vi lär behöva många fler verktyg längs vägen.

Angelica Berg, senior manager, PwC Sustainability.

Angelica Berg, senior manager, PwC Sustainability. Foto: Stefan Sigemo

Viktor Lindroth, partner Financial Services, PwC

Viktor Lindroth, partner Financial Services, PwC. Foto: Stefan Sigemo

Hållbarhet ger lönsamhet 

Hållbarhet har gått från att vara en kostnad till att kopplas till lönsamhet. Det poängterade PwC:s Viktor Lindroth och Angelica Berg.

– Tidigare har reglerare inte velat äventyra lönsamhet och tillväxt. Det har reducerat hållbarhetsfrågorna till en brandingfråga, när de istället borde vara integrerade i produktutvecklingen, sa Angelica Berg.

Men nu ökar efterfrågan på hållbara produkter – bland annat gröna bostadslån och grönt sparande - vilket skapar möjligheter.

– Tillsammans med nya regelverk från EU kan finansbranschen knyta till sig en växande, hållbarhetsinriktad kundgrupp till sig – och även ta betalt för detta, förutspådde Viktor Lindroth.

De efterlyste också bättre analyser för att säkerställa att kvaliteten på hållbarhetsinformationen är hög. Detta är inte minst viktigt i en finansbransch som kan ställa krav på företag i sin kreditgivning och därmed bli en drivkraft att räkna med.

Magnus Billing, vd, Alecta.

Magnus Billing, vd, Alecta. Foto: Stefan Sigemo

Hållbar avkastning

Hög avkastning till pensionskunderna är och förblir huvudmålet för Alecta enligt vd Magnus Billing. Han klargjorde samtidigt att detta inte innebär att företaget kompromissar med hållbarhetsaspekterna. Tvärtom.

– En gång i tiden var hållbarhet en kostnad, sedan blev det compliance, men nu ska hållbarhet skapa värde. Det passar Alecta bra, sa han. Nyckeln till hållbara investeringar är långsiktighet och transparens. Och givet hur vårt kassaflöde ser ut – i ett företag där den sista pensionsutbetalningen nu är planerad till 2080-talet – blir det ingen konflikt i att maximera avkastningen och samtidigt vara hållbara.

Att arbeta konsekvent med hållbarhetsfrågor förutsätter dock nya arbetssätt, särskilt gällande riskanalys. Därför har Alecta adderat klimatscenarier till stresstesterna som regelbundet görs i den egna tillgångsportföljen. 

– Samtidigt kan vi konstatera att det behövs mer framåtblickande data för att göra rätt riskanalyser och idag har underlaget brister. Datan måste vara tillgänglig, korrekt och kontextuell för att analysen ska bli bra och bidra till en god avkastning för kunderna.

Maria Mähl, partner and Head of Nordics, Arabesque

Maria Mähl, partner and Head of Nordics, Arabesque. Foto: Stefan Sigemo

AI för bättre beslut

Maria Mähl från företaget Arabesque är specialiserad på artificiell intelligens – ett hett område som i ökande grad kopplas till hållbara investeringar, men där Sverige är på efterkälken. 

– På den amerikanska marknaden är AI en självklar del av beslutsstödet. I Sverige däremot är det bara 40 procent av storbankerna som implementerar AI just nu. Siffran är låg och tempot måste upp, menade hon.

Förenklat är AI samlingsnamnet på ett område, där maskiner/datorer efterliknar hjärnan i arbetet med analyser och beslutsunderlag. Tekniken används av JP Morgan för att analysera gigantiska mängder dokument på mycket kort tid.

– Och vi på Arabesque har utvecklat ett verktyg för första AP-fonden, där algoritmer hjälper till att analysera hur företag jobbar med mänskliga rättigheter, berättade Maria Mähl.  

Via tekniken Arabesque erbjuder får företagen tillgång till bättre datakällor och nya insikter. Och detta i realtid istället för att behöva vänta på att ta del av rapporter från externa intressenter. 

– AI kan bidra till mer hållbara investeringar, berättade Maria Mähl. Tekniken kan hantera både strukturerade och ostrukturerade datamängder på ett effektivt sätt, vilket höjer kvaliteten på beslutsunderlaget.

Göran Persson, före detta statsminister.

Göran Persson, före detta statsminister. Foto: Stefan Sigemo

Hopp – trots hotad frihandel

Göran Persson är högaktuell som styrelseordförande i Swedbank. Han knöt ihop årets Finansdag genom en utblick mot allt från svensk inrikespolitik till den globala frihandeln som utsätts för allt fler hot.

– Som land har Sverige haft extra stor glädje av den frihandel som dominerat under efterkrigstiden. Nu börjar denna handel att ifrågasättas. 

– Vi ser stridsåtgärder på handelsområdet från USA. Det begränsar möjligheterna att köpa och sälja produkter i fri konkurrens. Frihandelsattackerna är ett hot mot Sverige och mot möjligheterna att etablera hållbara ekonomiska lösningar, sa den tidigare statsministern.

Han uttryckte samtidigt hopp inför det systemskifte han menar kommer och som banar väg för både en ny teknisk utveckling och för en revolution för biologin – en revolution som ger naturtillgångarna större betydelse i den framtida samhällsekonomin och där nyckelorden är grönt, förnybart och tekniskt avancerat. 

– Cellulosabaserade råvaror kan ersätta fossilbaserade på i stort sett alla områden. Och visst är det ett stort språng som krävs för att vi ska bli ekologiskt uthålliga, men det svenska näringslivet har alltid hållit sig framme.  Vi är en liten nation med stora företag. Därför klarar vi också detta språng.

cykel med skylt Finansdagen 2019, PwC

Foto: Stefan Sigemo

Kontakta oss

Sara Nelson

Ansvarig praktiska frågor, PwC Sverige

Tel 0729-80 95 29

Sofia Sköld

Ansvarig Finansdagen, PwC Sverige

Tel 0709-29 38 65

Anneli Granqvist

Ansvarig Financial Services, PwC Sverige

Tel 0709-29 38 95

Jonas Köpniwsky

Pressansvarig, PwC Sverige

Tel 010-200 79 29

Följ oss i sociala medier