Motverka penningtvätt och terrorismfinansiering

Penningtvätt – ett allvarligt hot mot det finansiella systemet

Att motverka penningtvätt är en stor utmaning för framför allt banker, försäkringsbolag och andra finansiella institut. Regelverket ställer höga krav på att företagen själva identifierar sina risker och vidtar lämpliga och effektiva åtgärder för att begränsa dessa risker. Under de senaste åren har fall av bristande riskhantering uppmärksammats allt mer.

Transparens är en naturlig fiende till penningtvätt. Men vad krävs av finansiella institut och andra verksamheter för att motverka penningtvätt och terrorismfinansiering? Penningtvättslagen uppdaterades så sent som i januari 2020 till följd av EU:s femte penningtvättsdirektiv (5AMLD). Många företag upplever dock fortfarande att vägledningen i form av lag och föreskrifter inte räcker till. Den kritik som har riktats av Finansinspektionen mot finansinstituten tydliggör behovet av oberoende expertis och rådgivning för att utmana etablerade riskhanteringsramverk och processer.

Ny rapport: AML i EMEA

Nu finns resultaten från den första AML-undersökningen bland EMEA-länderna. Analysen omfattar 40 länder och ger insikter om åtgärder som görs i regionen inom AML, Financial Crime, KYC och Risk Management. Den belyser olika regulatoriska hinder samt tekniska möjligheter och framsteg.
Läs rapporten

Uppmaningen från finansaktörer inom EMEA: Reglerna för penningtvätt måste bli tydligare
Läs pressmeddelandet

Banker har lägst tilltro till penningtvättsregler
Läs artikeln i Realtid

Läs mer om femte penningtvättsdirektivet

Så arbetar PwC med att förebygga penningtvätt

Vad är penningtvätt?

Syftet med många typer av brott, framför allt inom grov organiserad brottslighet, är att generera vinster. Penningtvätt är hanteringen av dessa kriminella vinster, som även kan utgöras av egendom, och som syftar till att distansera sig från den brottsliga verksamheten och dölja pengarnas eller egendomens kriminella ursprung.

Brotten som genererar kriminella vinster brukar i penningtvättssammanhang benämnas som förbrott. I Sverige kan alla typer av brott som genererar brottsvinster utgöra förbrott. Dock är det ursprungliga syftet med lagstiftningen att bekämpa grov organiserad brottslighet och större samhällsproblem såsom korruption.

Penningtvätt är viktigt för kriminella för att undgå att bli upptäckta och lagförda för de brott som har genererat brottsvinsterna, samt för att kunna nyttja vinsterna. Processen att tvätta pengar delas vanligtvis in i tre stadier; placering, skiktning och integrering. Placering innebär att pengarna med kriminellt ursprung placeras i det finansiella systemet. Det kan ske både genom stora och mindre insättningar, vid ett engångstillfälle eller som upprepade insättningar.

När pengarna finns i det finansiella systemet sker skiktningen vilket innebär att pengarna eller värdet förflyttas på ett sätt som gör det svårt att utreda medlens kriminella ursprung. Detta kan ske genom att göra överföringar till så kallade målvakter eller till utländska konton. Andra exempel på skiktning är köp av finansiella produkter som går att belåna, samt utställande av osanna fakturor som ger sken av en legitim anledning att göra betalningar till fakturautställaren.

När de kriminella medlen har skiktats tillräckligt mycket för att de kriminella ska känna sig trygga i att använda pengarna utan att riskera att bli misstänkta för brott sker integrering. Huvudmännen som kontrollerar pengarna använder sig då av pengarna på det sätt de vill, exempelvis genom köp av fastigheter, båtar, företag, lyxkonsumtion med mera.

Vad är terrorismfinansiering?

Finansiering av terrorism omfattar hantering av pengar som syftar till att finansiera terroristbrott, ge ekonomiskt stöd till personer eller organisationer som begår terroristbrott, eller finansiera en resa utomlands för någon med avsikt att involvera sig i en terroristorganisation.

Den största skillnaden mellan penningtvätt och terrorismfinansiering är att penningtvätt syftar till att dölja pengarnas ursprung, medan terrorismfinansiering syftar till att dölja vem som är den slutliga mottagaren. En annan viktig aspekt att ha i åtanke är att pengarnas ursprung vid terrorismfinansiering kan vara såväl legitimt som kriminellt.

"Den största skillnaden mellan penningtvätt och terrorismfinansiering är att penningtvätt syftar till att dölja pengarnas ursprung, medan terrorism-finansiering syftar till att dölja vem som är den slutliga mottagaren."

Riskbedömning – ett område som måste effektiviseras omgående

Företagens riskbedömningar är helt avgörande för effektiviteten av de åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering som vidtas. Tyvärr ser vi ofta stora brister i riskbedömningarna. De hot som företag möts av och de sårbarheter som finns inom verksamheten förändras kontinuerligt. Därför krävs en fortlöpande process för att identifiera och motverka riskerna.

Företag måste ta hänsyn till externt tillgänglig information såväl som de insikter som finns i verksamheten. Grunden skapas här och riskbedömningen ska sedan förankras i samtliga riskbaserade åtgärder som exempelvis kundriskbedömning, kundkännedomsinhämtning, övervakning av kunders beteenden samt utredning av misstänkt penningtvätt och terrorismfinansiering.

Läs mer om riskbedömning här

"I Sverige har skattebrott blivit det vanligaste brottet baserat på volymen av kriminella medel som tvättas genom det finansiella systemet. Eftersom brottsvinsterna från skattebrott oftast uppstår som behållning på ett konto, sker ingen typisk placering av kriminella medel. Detta måste man beakta i riskbedömningen och övriga AML-processer."

Cecilia Cederberg, partner Risk Advisory, PwC Sverige