Så tillämpade europeiska bolag ESEF räkenskapsåret 2022 - insikter och lärdomar

Två räkenskapsår har passerat sedan ESEF-rapporteringen blev ett lagkrav. Rapporteringen inleddes med elektronisk uppmärkning ("taggning") av de primära räkningarna. För årsbokslutet 2022 tillkom krav på blocktaggning vilket ställde upprättare, rådgivare och systemleverantörer inför ytterligare utmaningar.

Samarbetet mellan upprättare, rådgivare och systemleverantörer har fungerat väl och praxis har utvecklats under året, men ESEF-regelverket är i praktiken komplext. PwC har studerat  2022 års ESEF-rapporter hos europeiska bolag och har nedan sammanställt resultaten från studien tillsammans med insikter och lärdomar så här långt.

I undersökningen har PwC studerat tillämpningen av ESEF i årsredovisningen 2022 hos 1 839 europeiska bolag. Av dessa avser 328 svenska bolag (”Sverige”) och 1 511 bolag i "Övriga Europa" (exklusive Sverige). De studerade europeiska bolagen som har publicerat en digital årsredovisning återfinns i 18 länder. 

Tillämpning av obligatoriska blocktaggningselement

Införandet av krav på blocktaggning innebär att bolagen ska märka upp upplysningar i noterna. Till skillnad från uppmärkning av de primära räkningarna kräver inte blocktaggning att enskilda belopp i noterna märks upp (även om det finns ett fåtal numeriska blocktaggningselement som ska tillämpas på enskilda belopp). 

I ESEF-taxonomin tillhandahålls 252 obligatoriska blocktaggningselement. Samtliga av dessa ska tillämpas i den mån upplysningarna som motsvaras av respektive element finns i noterna. Nedan presenteras genomsnittligt antal blocktaggningselement som tillämpades per land.

 Graf 1. Genomsnittligt antal obligatoriska blocktaggningselement per land

Genomsnittet antal använda blocktaggningselement för alla länder var 112, vilket motsvarar 44% av de 252 obligatoriska blocktaggningselementen. Antalet tillämpade element var relativt jämnt fördelat mellan de undersökta länderna. 

I Sverige var det fem obligatoriska element som aldrig användes av något bolag. Samtliga av dessa fem element avsåg going concern eller var hänförliga till IFRS® redovisningsstandarder som ännu inte är antagna av Europeiska Unionen. I genomsnitt av alla länder i Europa var det 18 element som aldrig användes.

Tillämpning av frivilliga blocktaggningselement

Utöver de 252 obligatoriska blocktaggningselementen återfinns även cirka 1 000 frivilliga blocktaggningselement i taxonomin. Det finns inget krav på att tillämpa dessa, men ESMA uppmuntrar i sin vägledning bolag att använda frivilliga blocktaggningselement i det fall upplysningar presenteras i noterna som inte täcks in av de obligatoriska elementen. Nedan presenteras andelen bolag i urvalet som tillämpade frivilliga blocktaggningselement.

Bild 1 Tillämpning av frivilliga blocktaggningselement

Att en tredjedel av alla svenska bolag och över hälften av alla övriga europeiska bolag tillämpade frivilliga blocktaggningselement var mer än vi förväntade oss, då många bolag hade fullt upp med tillämpningen av de obligatoriska blocktaggningselementen. 

Bild 2 De vanligaste förekommande frivilliga elementen

Tillämpning av företagsspecifika element (extensions) i blocktaggningen

Utöver de frivilliga blocktaggningselementen uppmuntrar ESMA i sin vägledning bolagen till att även använda extensions i blocktaggningen. Det är dock inte något krav på att skapa extensions i blocktaggningen. Vidare ska extensions endast skapas i det fall upplysningar i noterna inte motsvarar den redovisningsmässiga betydelsen av de obligatoriska eller eventuella frivilliga blocktaggningselementen. Nedan presenteras andel bolag som skapade extensions i blocktaggningen.

Bild 3 Tillämpning av företagsspecifika element (extensions) i blocktaggningen

I linje med vår förväntan var andelen svenska bolag som skapade extensions låg, då många bolag hade fullt upp med tillämpningen av de obligatoriska blocktaggningselementen. I Sverige var det 10 bolag som skapade extensions. Bland de bolag i urvalet som skapade extensions ser fördelningen mellan länderna ut enligt nedan. 

Graf 2. Genomsnittligt antal extensions per land (blocktaggning)

I genomsnitt för alla länder skapades sex extensions per bolag och Sverige ligger under genomsnittet med tre extensions per bolag. De områden som var vanligast att skapa extensions för i blocktaggningen var alternativa nyckeltal (APMs), finansiella instrument samt uppmärkning avseende redovisningsprinciper och andra upplysningar relaterade till klimatförändringar/risker. I Sverige var det främst kring finansiella instrument som extensions hade skapats

Tillämpning av “multitaggning” i blocktaggningen

De obligatoriska blocktaggningselementen består av element som är bredare respektive mer precisa ("snävare") i sin omfattning. En och samma upplysning kan behöva märkas upp med flera av de obligatoriska elementen, det vill säga med både bredare och snävare element. Detta omnämns som “multitaggning”. 

Noten för immateriella tillgångar kan exempelvis behöva märkas upp med både det bredare "And-elementet" ”DisclosureOfIntangibleAssetsAndGoodwillExplanatory” och det snävare element ”DisclosureOfIntangibleAssetsExplanatory”, i det fall noten innehåller upplysningar om immateriella tillgångar exklusive goodwill. Detta skapar flera lager av blocktaggningselement för denna upplysning. 

Eftersom “multitaggning” är tillämpligt i ovan exempel är ett rimligt antagande att det bredare elementet bör ha använts i minst lika hög utsträckning som det snävare elementet. När vi studerade principen om “multitaggning” av ovanstående element noterade vi dock att det snävare elementet avseende upplysningar om immateriella tillgångar (DisclosureOfIntangibleAssetsExplanatory) hade tillämpats fler gånger av bolag i både Sverige och Övriga Europa. En mer frekvent användning av det snävare elementet följer inte principen om “multitaggning” då en notupplysning om immateriella tillgångar exklusive goodwill bör märkas upp med båda elementen. En rekommendation är därför att se över tillämpningen av "And-element" och säkerställa att “multitaggning” har tillämpats.

Ett annat exempel på “multitaggning” är tillämpningen av de obligatoriska elementen kopplade till uppskattningar och bedömningar.

Graf 3. Upplysningar om viktiga uppskattningar och bedömningar

Elementet DisclosureOfAccountingJudgementsAndEstimatesExplanatory är ett brett element som kan användas för att märka upp hela upplysningen avseende uppskattningar och bedömningar. I stort sett samtliga bolag i både Sverige och Övriga Europa använde elementet i sin uppmärkning. Det var enligt förväntan då det i de flesta årsredovisningar finns något stycke som berör uppskattningar och bedömningar som bör märkas upp med detta element. 

De andra två elementen tillämpades inte i lika stor utsträckning, en förklaring till detta kan vara att de är snävare i sin omfattning. Enligt beskrivningen av elementen och referensen till IAS 1 ska bolagen märka upp: Förklaring av källor till osäkerhet i uppskattningar som kan leda till en väsentlig justering respektive Upplysning om redovisat värde för de tillgångar och skulder där det finns risk för betydande justering av redovisade värden inom det närmsta året. Överlag är beskrivningarna av blocktaggningselemenen och hänvisningarna till IFRS redovisningsstandarder begränsade vilket leder till att utrymme för tolkning av hur vissa element ska tillämpas. Vi upplever att det har varit mycket diskussioner och tolkningar kopplat till dessa två element och hur de ska tillämpas.  

Primära räkningarna: tillämpning bland europeiska bolag

Förra året publicerade PwC ett nyhetsbrev avseende första året med ESEF-rapportering som endast omfattade de primära räkenskaperna. Lärdomar och praxis från det första året har utvecklats ytterligare och de noteringar vi belyste då kvarstår även efter årets erfarenheter. Ta del av föregående års ESEF-nyhetsbrev här.

Tillämpning av företagsspecifika element (extensions) i de primära räkningarna

I årets undersökning studerade vi andelen bolag som tillämpade extensions i de primära räkningarna. Då extensions i räkningarna är obligatoriskt om inget tillämpligt element återfinns i taxonomin var andelen som tillämpade extensions i räkningarna betydligt högre än i blocktaggningen.

Bild 4 Tillämpning av företagsspecifika element (extensions) i de primära räkningarna

Fördelningen per land av de bolag som skapade extensions i de primära räkningarna framgår av nedan gra.:

Graf 4. Genomsnittligt antal extensions per land (primära räkningar)³

Genomsnittet för alla länder var 17 extensions per land och bolag. Sverige ligger under genomsnittet med i genomsnitt sju extensions per bolag. ESMA betonar i sin vägledning att bolagen inte ska upprätta extensions om det finns tillämpliga element i den befintliga taxonomin. 

I undersökningen har vi även studerat på vilket språk svenska bolag skapade det tekniska namnet (benämningen utan mellanslag mellan orden) när de tillämpade extensions i de primära räkningarna. Det står inget i ESEF-förordningen kring vilket språk som ska tillämpas på det tekniska namnet, vilket speglas i utfallet. Knappt hälften (41%) av bolagen i Sverige skapade extensions där det tekniska namnet var på svenska och resterande andel (59%) skapade extensions på engelska. 

Tillämpning av ESEF-taxonomin

ESMAs taxonomi innehållande ESEF-elementen uppdateras vanligtvis årligen. För det gångna räkenskapsåret 2022 var det normalt 2021 års ESEF-taxonomi som tillämpades. I januari 2023 antogs den uppdaterade taxonomin, ESEF Taxonomy 2022. Efter att den antogs kunde bolag använda även 2022 års ESEF-taxonomi på 2022 års ESEF-rapporter. 

Nedan presenteras utfall av andel bolag som tillämpade 2021 års ESEF-taxonomi.

Bild 5 Andel bolag som tillämpade 2021 års ESEF-taxonomi

De 2% i Sverige som inte tillämpade 2021 års taxonomi tillämpade 2022 års taxonomi. I Övriga Europa tillämpade 5% 2022 års taxonomi och 1% tillämpade 2020 års taxonomi. ESMA har beslutat att inte uppdatera ESEF-taxonomin förrän under 2024 varför endast 2022 års taxonomi kommer bli tillämplig för de flesta bolag med årsbokslut 31 december 2023.                      

Fyra medskick inför 2023 års ESEF-rapporteringar:

1. Säkerställ att alla tillämpliga obligatoriska blocktaggningselement tillämpas
   Totalt finns 252 obligatoriska blocktaggningselement. I genomsnitt tillämpades 112 obligatoriska blocktaggningselement per land och bolag. Säkerställ att alla tillämpliga obligatoriska element har tillämpats. 
2. Frivilliga element samt extensions används i större utsträckning i Övriga Europa
   Undersökningen visar att det är vanligare att tillämpa frivilliga element och extensions i blocktaggningen i Övriga Europa än i Sverige. ESMA uppmuntrar upprättare att använda fler element än de obligatoriska elementen i de fall informationen bedöms väsentlig för en läsare av rapporten då det leder till bättre information till slutanvändaren. Upprättare i Sverige kan därför överväga att utveckla sin blocktaggning med även frivilliga element samt extensions där det är tillämpligt. 
3. “Multitaggningen” behöver ses över:
   De obligatoriska blocktaggningselementen består av både bredare och snävare element. Vissa upplysningar i noterna måste märkas upp med fler än ett element, så kallad “multitaggning”. I undersökningen såg vi att bolag i alltid hade tillämpat det bredare "And-elementen". En rekommendation är därför att se över tillämpningen av "And-elementen" och säkerställa att “multitaggning” har tillämpats. 
4. Säkerställ att korrekt ESEF-taxonomi tillämpas:
   ESEF-taxonomin uppdateras vanligtvis årligen. ESMA kommer dock inte att anta någon "2023 ESEF Taxonomy". Till årsredovisningen för räkenskapsåret 2023 är det därför i normalfallet 2022 års ESEF-taxonomi som ska tillämpas.  

För ytterligare information hölls en presentation under PwC:s Accounting & Capital Markets Day 2023 angående denna undersökning. Nå presentation ”ESEF – reflektioner från det andra rapporteringsåret och tips inför kommande rapportering” inklusive övriga aktuella frågeställningar, nyheter och praktiska tips här: Accounting & Capital Markets Day

Varför används ESEF?

Syftet med införandet av ESMA:s (European Securities and Markets Authority´s) taxonomi för elektronisk uppmärkning av års- och koncernredovisningar, ”ESEF” (European Single Electronic Format), är att harmonisera de finansiella rapporterna och därmed öka jämförbarheten bland investerare samt övriga intressenter av de finansiella rapporterna.