Myndigheternas rekommendationer för att minska smittspridningen kan gå hand i hand med företagens arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Hur? Genom onlinemöten, digitala tjänster och verktyg.
Myndigheternas direktiv för att bekämpa pandemin försvårar numera personliga möten mellan kunder, företag och finansiella institut. Följden är att nya kundbeteenden förorsakade av pandemin påskyndar digitaliseringen inom de finansiella instituten. Och när digitaliseringen förstärks så förstärks även arbetet mot penningtvätt (AML - Anti Money Laundering).
– Den intensifierade digitaliseringen är ett välkommet inslag i det globala arbetet mot penningtvätt. Vi ser ett klart samband mellan digitalisering och anti-penningtvätt; digitala kanaler och id-kontroller försvårar penningtvätt avsevärt, säger Josefina Larsson, AML-expert på PwC.
Nu finns resultaten från den första AML-undersökningen bland EMEA-länderna. Analysen omfattar 40 länder och ger insikter om åtgärder som görs i regionen inom AML, Financial Crime, KYC och Risk Management. Den belyser olika regulatoriska hinder samt tekniska möjligheter och framsteg.
Läs rapporten
Uppmaningen från finansaktörer inom EMEA: Reglerna för penningtvätt måste bli tydligare
Läs pressmeddelandet
Banker har lägst tilltro till penningtvättsregler
Läs artikeln i Realtid
Organisationen Financial Action Task Force (FATF) tar fram de rekommendationer som ligger till grund för EU:s penningtvättsdirektiv och därmed indirekt även penningtvättslagen. FATF uppmuntrar finansiella institut till att i så stor utsträckning som möjligt använda digitala flöden och verktyg vid onboarding och fortlöpande under genomförandet av betalningar – allt detta för att möjliggöra social distansering och bidra till att hämma spridningen.
– Fördelarna är många med att använda digitala identitetskontroller och kanaler som exempelvis appar och webbaserade banktjänster. Man förbättrar säkerheten och bekvämligheten för kunderna, samtidigt som företagen motverkar risker för penningtvätt och terrorismfinansiering, säger Cecilia Cederberg, expert inom Financial Crime på PwC.
För att minska spridningen uppmanas de finansiella instituten också att tillämpa förenklad kundkännedom vid låg risk. Det gör man för att motverka effekterna av pandemin, och för att göra det enklare för finansiella institut att anpassa sig till de nya omständigheterna.
"Fördelarna är många med att använda digitala identitetskontroller och kanaler som exempelvis appar och webbaserade banktjänster."
Samtidigt som European Banking Authority (EBA) uppmanar tillsynsmyndigheter att agera pragmatiskt (bland annat tillfälligt skjuta upp fysiska och icke-väsentliga inspektioner), vill EBA att finansiella institut fortsätter att tillämpa effektiva åtgärder för att motverka penningtvätt och terrorismfinansiering.
Pandemin ger upphov till nya risker. Därför behöver den allmänna riskbedömningen som ligger till grund för företagens åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering utvärderas och vid behov uppdateras. Både FATF och EBA uppmanar finansiella institut att vara vaksamma på att pandemin och konjunkturnedgången kan ge upphov till att metoderna för penningtvätt och terrorismfinansiering utvecklas. Kriminella organisationer söker ständigt nya vägar att bedriva sin verksamhet på och kommer att utnyttja alla svaga punkter som orsakats av pandemin.
– Det är ingen nyhet att kriminella är kreativa och ständigt hittar nya sätt att tvätta pengar genom det finansiella systemet. Vid en väsentlig händelse som den situation vi befinner oss i just nu är det därför extra viktigt att varje företag omvärderar vilka brottsmodus som kan utgöra hot för verksamheten, samt hur man har riskbedömt sina produkter och tjänster, rekommenderar Josefina Larsson.
"Just nu är det extra viktigt att varje företag omvärderar vilka brottsmodus som kan utgöra hot för verksamheten."
Enligt penningtvättsregelverket ska den allmänna riskbedömningen utvärderas minst en gång per år och uppdateras vid behov. Som konsekvens av pandemin och nya kriminella beteenden under konjunkturnedgången uppmanar EBA att finansiella institut höjer garden och vid behov även uppdaterar riskbedömningen av kunderna.
Många finansiella institut har i sina allmänna riskbedömningar bedömt välgörenhetsorganisationer som en högrisksektor. FATF betonar att deras avsikt inte är att välgörenhetsorganisationer generellt ska bedömas som hög risk, eller att förhindra transaktioner till och från geografiska områden där risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är hög. Man är också noga med att poängtera att FATF vill se till att välgörenhetsorganisationernas viktiga arbete för att motverka följderna av pandemin ska få fortgå.
– Snarare vill man att företagen arbetar mycket mer med ett riskbaserat förhållningssätt, avslutar Josefina Larsson.