Kommunal hållbarhetsstyrning och rankning utifrån Agenda 2030
PwC rankar Sveriges kommuner utifrån hållbarhetsindex och Agenda 2030
Att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 är en utmaning som kräver samarbete och engagemang på alla nivåer i samhället. Kommunerna spelar en avgörande roll i att omsätta dessa mål i praktiken och skapa en hållbar framtid för sina invånare. Om Sverige ska lyckas med att nå de hållbarhetsmål som satts upp, måste kommunerna också lyckas. Det är i kommunerna vi alla bor, arbetar och påverkar världens utveckling.
Denna rapport undersöker vilka kommuner som har bäst förutsättningar att klara Agenda 2030 på lokal nivå. Genom att konstruera ett index baserat på offentliga nyckeltal utifrån Agenda 2030 och de 17 hållbarhetsmålen har vi tagit fram en rankning som jämför kommunerna emellan. Indexet har grupperats utifrån tre områden; klimat- och miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
Stockholmskommunerna Nacka, Danderyd och Tyresö placerar sig på de tre främsta positionerna i vår rankning. Överlag presterar kommuner i Stockholms län väl i vårt index, med sju av tio kommuner på topp tio-listan från länet. Noterbart är även att kommungruppen pendlingskommun nära storstad sticker ut positivt med nio kommuner av tio på topplistan. En förklaring kan vara att dessa kommuner har vissa strukturella faktorer, såsom en gynnsam demografi, socioekonomiska förutsättningar och en stor närbelägen arbetsmarknad som påverkar deras förutsättningar att klara av målen i Agenda 2030. Det finns även andra kommungrupper som presterar väl, Lund och Umeå som är större städer är placerade på plats elva och femton.
Kommunerna har olika förutsättningar för sitt hållbarhetsarbete. Av vikt är att säkerställa att en förflyttning sker, detta utifrån den lokala utgångspunkten och kontexten. Vi ser följande som medskick för att kommunerna ska kunna växla upp och stärka sitt hållbarhetsarbete och klara av Agenda 2030 på den lokala nivån:
- Tydliga och förankrade politiska prioriteringar
- Säkerställ en stringent och integrerad styrning utan för många mål
- Kvantifierbara mål tydliggör och förenklar
- Konkretisera Agenda 2030 utifrån den lokala kontexten
- Hållbarhetsarbetet kräver tvärfunktionell samverkan
- Samverka horisontellt och vertikalt
Ladda ner rapporten "PwC rankar Sveriges kommuner utifrån hållbarhetsindex och Agenda 2030"
Fyll i dina uppgifter och få en länk till rapporten.
CSRD – hur påverkas kommunerna?
EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är en del av agendan för hållbar finansiering och syftar till att öka tillgången till information om hur företag påverkar människor och miljö samt hur företag påverkas av hållbarhetsfrågor. CSRD implementeras successivt från och med räkenskapsåret 2024 och fler bolag ska hållbarhetsrapportera. Kommunerna påverkas genom att de kommunalägda bolagen omfattas av CSRD. I CSRD ligger det ett mycket större ansvar gällande hållbarhetsrapporteringen på moderbolaget än vad det gjort i tidigare lagstiftning.
Läs mer om PwC:s tjänster inom hållbarhet
Läs mer om PwC:s tjänster för offentlig sektor
Kommunernas hållbarhetsstyrning förbättrades
Rapporten 2023 visade att kommunernas hållbarhetsstyrning förbättrades jämfört med 2021. Fler kommuner hade hållbarhetsmål i sina styrdokument, en tydligare definition av hållbarhetsområdet och en ökad mognadsnivå.
PwC Sverige, på uppdrag av SKR, genomlyste mål- och budgetdokument samt årsredovisningar från 50 kommuner. Undersökningen visade att 94 procent av kommunerna hade hållbarhetsmål. Implementeringen av de tre hållbarhetsdimensionerna varierade dock. Studien indikerade en positiv utveckling med fler kommuner i kategorin hög mognadsnivå och färre i låg. Andelen med hållbarhetsmål i sina dokument ökade.
Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter. God hållbarhetsstyrning är en förutsättning för att säkra kommunens åtaganden mot nuvarande och framtida invånare.
SKR stöder kommunerna i arbetet med hållbarhet och genomförandet av Agenda 2030. Styrningen av hållbarhetsarbetet börjar med de mål och planer som kommunfullmäktige årligen beslutar om, vilket påverkar verksamhetsplanerna.
Syftet med undersökningarna 2021 och 2023 var att ge en översikt av hur kommuner styr, målsätter och följer upp sitt hållbarhetsarbete samt att rapportera hur hållbarhetsarbete beskrivs i budget- och årsredovisningsdokument.
Slutsatser SKR-rapporten 2023
Nedan presenteras några iakttagelser och slutsatser från SKR-rapporten:
- Resultatet indikerar att kommunernas hållbarhetsstyrning förbättras sedan 2021. Det är fler kommuner som har hållbarhetsmål och den övergripande mognadsgraden är högre. Resultatet 2023 visar att 94 procent av de undersökta kommunerna har, i sina mål- och budgetdokument, mål som är kopplade till hållbarhet.
- Endast en femtedel av kommunerna har på ett tydligt sätt kopplat ihop hållbarhetsstyrningen och kommunens mål med ett eller flera mål i Agenda 2030. Andelen har inte ökat sedan kartläggningen 2021. Många kommuner har dock mål som skulle kunna kopplas samman med Agenda 2030.
- Införandet av nya europeiska lagkrav för bolags hållbarhetsrapportering (CSRD) väntas driva en förändring gällande hela rapporteringslandskapet och det är därför troligt att även förväntningarna på kommunernas hållbarhetsstyrning och transparens inom området kommer att öka.
"Hållbarhet handlar om att använda resurser ansvarsfullt för att inte äventyra kommande generationers möjligheter. För offentlig sektor innebär det att vårda natur och miljö samt skapa socialt och ekonomiskt hållbara samhällen."
"EU:s nya hållbarhetsdirektiv CSRD innebär att fler ska hållbarhetsrapportera. Kommunalägda bolag kan omfattas och det är därför troligt att även förväntningarna ökar på kommunernas hållbarhetsstyrning och transparens."
Hållbarhet definieras utifrån tre dimensioner:
Den miljömässiga hållbarheten handlar om hur vi människor tar hand om planeten, miljön och naturen runt omkring oss.
Den sociala hållbarheten handlar om hur vi lever tillsammans i våra samhällen, hur samhällena är inkluderande, hur mänskliga rättigheter efterlevs och hur vi tar hand om varandra.
Den ekonomiska hållbarheten handlar om hur vi får samhället att fungera och hur vi genom skattefinansiering och privata investeringar, uppnår en sund ekonomisk balans.
Vad är hållbar utveckling?
Hållbar utveckling är den utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbarhetsfrågorna genomsyrar alla delar av samhället från global till lokal nivå och berör ytterst oss som kommunmedborgare. En god och ändamålsenlig hållbarhetsstyrning är en grundförutsättning för att säkra kommunens åtaganden mot nutida och framtida kommuninvånare.
