Cirkulär ekonomi
Från linjärt till cirkulärt – en omställning som redan pågår
Den traditionella ekonomiska modellen följer ett linjärt mönster. Resurser utvinns, produkter tillverkas, nyttjas, slängs och längst med hela linjen uppstår avfall. Ett kortsiktigt och ineffektivt ekonomiskt system som fungerar men ger konsekvenser som inte längre accepteras. Geopolitisk instabilitet, klimatförändringar, förändrade teknik- och kundbeteenden, stigande materialkostnader och en snabbt växande regelverksflora förändrar förutsättningarna för den traditionella spelplanen.
Cirkulär ekonomi bygger på en ny affärslogik som ger förutsättningar för mer hållbara konsumtionsbeteenden och ökad resiliens. Det handlar om att designa produkter och tjänster för att bevara materialvärdet, förlänga produkters livslängd, minimera avfall, regenerera resurskretslopp och skapa mer lokala resursflöden. Tack vare den tekniska utvecklingen och den digitala beteendeutvecklingen finns nu förutsättningar för cirkulära affärsmodeller. Den allt mer komplexa riskbilden synliggör behovet av omställning och ökar motivationen till förändring. Cirkulär ekonomi är inte längre en vision – det är den nya spelplanen.
Varför är det relevant just nu?
Europas linjära ekonomi – med sitt beroende av ändliga resurser och importerade råmaterial – är varken ekologiskt eller geopolitiskt hållbar, och det är denna insikt som driver fram en allt mer ambitiös europeisk lagstiftningsagenda kring cirkulär ekonomi. Genom att lagstifta om resurseffektivitet, produktdesign och transparenta värdekedjor vill man stärka europeisk konkurrenskraft, minska strategiska sårbarheter och samtidigt accelerera klimatomställningen. Ambitionen är tydlig: att göra Europa till en global förebild där industrins förnyelse bygger på cirkulära principer och ekonomisk tillväxt frikopplas från resursförbrukning.
EU:s politiska ramverk – från vision till lagstiftning
Omställningen till en cirkulär ekonomi drivs av tre övergripande politiska initiativ som tillsammans formar regelverkslandskapet:
European Green Deal (gröna given) är EU:s övergripande agenda för hållbar tillväxt, med målet att unionen ska bli klimatneutral till 2050. Den gröna given är utgångspunkten för ny lagstiftning som rör resurser, material och produkter.
Circular Economy Action Plan är en av den gröna givens viktigaste byggstenar. Handlingsplanen adresserar produkters hela livscykel, från design och tillverkning till avfall och återvinning. Handlingsplanen har redan resulterat i en rad antagna regelverk, bland annat ESPR, PPWR och EU:s batteriförordning.
Clean Industrial Deal tar steget vidare. Det är EU:s strategi för att kombinera klimatomställningen med industriell konkurrenskraft. Cirkulär ekonomi är en av avtalets sex pelare där målet är ett fördubbla EU:s cirkularitetsgrad från cirka 12% till 24% till 2030 (European Commission).
Som en del av Clean Industrial Deal förbereds en ny Circular Economy Act, planerad till 2026, som syftar till att skapa en inre marknad för sekundära råmaterial, öka utbudet av återvunna material och stimulera efterfrågan. Den kommer att bygga vidare på Circular Economy Action Plan
Regelverken – fler och mer omfattande
ESPR (Ecodesign for Sustainable Product Regulation) – ställer krav på hållbar produktdesign för ett stort antal produktgrupper, inklusive reparerbarhet, hållbarhet och återvinningsbarhet.
Batteriförordningen – ställer krav på hållbarhet och cirkularitet genom batteriets hela livscykel, inklusive insamling, återvinning och återvunnet innehåll
Digitala produktpass – Är en del av både ESPR och batteriförordningen och kan beskrivas som en digital kopia av fysiska produkter vilket kräver spårbarhet genom hela värdekedjan, från råvara till slutanvändning.
WEEE Directive (Waste Electrical and Electronic Equipment Directive) – reglerar insamling, behandling, återvinning och återställning av elektriskt och elektroniskt avfall. Direktivet är under revidering som en del av den kommande Circular Economy Act, med fokus på högre insamlingsmål, harmoniserade EPR-system och bättre återvinning av kritiska råmaterial.
Right to Repair (rätten att reparera) – direktiv som syftar till att stärka konsumenters rätt till reparation och förlänga produkters livslängd.
PPWR (Packaging and Packaging Waste Regulation) – skärper kraven på förpackningsdesign, återvunnet innehåll och returbarhet.
Critical Raw Materials Act – syftar till att säkra EU:s tillgång till kritiska råmaterial genom ökad utvinning, återvinning, förädling och diversifierade leverantörskedjor.
EUDR (EU Deforestation Regulation) – kräver att företag säkerställer och dokumenterar att produkter som placeras på EU-marknaden inte bidrar till avskogning eller skogsförstöring. Omfattar bland annat soja, palmolja, nötkött, trä, kakao, kaffe och gummi – med krav på spårbarhet och tillbörlig aktsamhet genom hela leverantörskedjan.
CBAM (Carbon Border Adjustement Mechanism) – inför koldioxidtullar som påverkar materialval och leverantörskedjor.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) – kräver detaljerad hållbarhetsrapportering, inklusive hur ert företag använder resurser och hanterar cirkularitet. ESRS E5 fokuserar specifikt på resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU-taxonomin – definierar vilka ekonomiska aktiviteter som räknas som miljömässigt hållbara, med direkta kopplingar till cirkulär ekonomi.
CSDDD – kräver att företag identifierar, förebygger, begränsar och redovisar negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö i den egna verksamheten, dotterbolag och värdekedjan.
Dessa regelverk hänger ihop. CSRD kräver rapportering. ESPR och PPWR ställer krav på design och innehåll. EPR kräver ansvar efter försäljning. Och digitala produktpass binder samman informationsflödena. Att hantera dem som isolerande projekt är kostsamt och ineffektivt. Att se dem som ett system skapar affärsnytta.
När och för vem?
Hur påverkar respektive regelverk verksamheten och när? Det är strategiskt smart att förstå hur regelverk inom Circular Economy Action Plan påverkar ens affär, kunder, leverantörer, marknader och vad som krävs när för att vara compliant.
Många företag som påbörjat sin cirkulära resa står nu inför nästa steg: att utveckla datainsamlingen, formulera mål och koppla rapporteringen till verklig styrning och affärsstrategi.
Så kan vi hjälpa dig
Vi arbetar i skärningspunkten mellan analys, regelverk och affärslogik.
Det innebär att vi hjälper er med att:
Utbilda styrelse och ledningsgrupp i vad cirkulär ekonomi och regleringar inom produktansvar innebär för er verksamhet genom paketerade workshops och analyser.
Kartlägga hur er verksamhet påverkas av EPR-regelverk och stötta er att uppnå efterlevnadskrav som också bidrar med affärskritiska insikter och beslutsunderlag.
Formulera handlingsplaner och nyckeltal som är relevanta för just ert företag och som hänger ihop med er affärsstrategi, lönsamhet, era finansiella risker och era miljömål.
Kartlägga materialflöden (inflöde, utflöde och avfall) och identifiera finansiella risker och möjligheter genom leverantörskedjeanalyser och due diligence.
Översätta cirkulär ekonomi från strategiskt koncept och konkretisera det till policyer, åtgärder, operativa mål och mätetal.
Utveckla intern styrning och datainsamling för att förbättra kvalitén, tillförlitligheten i mätetalen och träffsäkerheten vid konsolidering av data.
