Reflektioner på fokusområden inom finansiell rapportering
1. Geopolitiska risker och osäkerheter
Företag bör vara företagsspecifika kring hur geopolitiska händelser påverkar väsentliga uppskattningar och bedömningar. ESMA påminner om vikten av känslighetsanalyser för att visa effekten av rimligt möjliga förändringar i antaganden, samt att överväga om ytterligare upplysningar behövs enligt IFRS Redovisningsstandarder för att ge användaren förståelse för påverkan av geopolitiska risker och osäkerheter på finansiell ställning, kassaflöden och resultat. ESMA belyser särskilt ett antal områden som kan medföra konsekvenser på redovisningen till följd av geopolitiska risker och osäkerheter;
• varulagervärdering,
• nedskrivning av icke-finansiella tillgångar,
• uppskjutna skattefordringar,
• intäktsredovisning
• omstruktureringar och
• finansiella instrument med mera
2. Segmentsrapportering
ESMA påminner om reglerna i IFRS 8 Rörelsesegment för identifiering och sammanslagning av rörelsesegment till rapporterbara segment och att enligt IAS 36 Nedskrivningar får grupper av kassagenererande enheter som goodwill allokeras till inte vara större än ett rörelsesegment.
Geopolitiska osäkerheter och klimatfrågor kan leda till förändringar i företagets rörelsesegment vilket i sin tur kan få påverkan på tillämpning av aggregeringskriterier och/eller uppdelning av intäkter.
ESMA betonar även vikten av att lämna upplysningar om intäkter och kostnader för rapporterbara segment, särskilt med hänvisning till IFRS IC:s agendabeslut från juli 2024. Se tidigare publicerad artikel.
Företag ska lämna information om geografiska områden och större kunder vilket framgår av IFRS 8.
Reflektioner på fokusområden inom hållbarhetsrapportering
Under 2025 har de första hållbarhetsrapporterna enligt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) publicerats för större publika bolag (så kallade “Våg 1-bolag") inom EU. Samtidigt publicerade EU-kommissionen i februari 2025 ett lagstiftningspaket (“Omnibus”) med syfte att minska rapporteringsbördan och öka konkurrenskraften för bolag. Omnibus innehåller flera förslag på regelverksändringar kopplat till hållbarhetsrapportering, varav ett av dem “Stop the clock”-direktivet, har fastställts under 2025 vilket innebär en förskjutning på krav att rapportera enligt CSRD för de bolag som är stora men inte publika, dvs “Våg 2-bolag”. Till skillnad från Våg 1-bolagen, som redan omfattas av CSRD, får dessa bolag nu ytterligare tid att anpassa sig till de nya rapporteringskraven.
EU-kommissionen har vidare gett EFRAG i uppdrag att revidera de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS). ESMA påminner dock om att Våg 1-bolag som rapporterar på CSRD inte ska beakta det utkast som EFRAG publicerat för rapporteringen avseende räkenskapsåret 2025, utan invänta att de reviderade standarderna blir fastställda och officiella. Däremot har EU-kommissionen antagit den delegerade akten för “Quick Fix” vilket innebär infasningslättnader för flera av standarderna. ESMA uppmuntrar till att följa processen och beakta den i sin rapportering för räkenskapsår 2025.
Omnibus-paketet innehåller även ändringar av reglerna för EU-taxonomin. I juli 2025 publicerade EU-kommissionen en ny delegerad akt för taxonomiförordningen, vilken kommer att träda i kraft först efter pågående granskningsperiod. Företag uppmanas att tillämpa den nya delegerade akten som publicerades i juli 2025, för sin rapportering av räkenskapsår 2025 (förutsatt att den trätt i kraft vid avgivandet av årsredovisningen). På grund av den översyn som görs av EU-taxonomin har ESMA inte inkluderat specifika rekommendationer om EU-taxonomin i årets fokusområden.
ESMA har i år två fokusområden för hållbarhetsrapportering vilka bedöms vara områden som är grundläggande för hållbarhetsrapportering i enlighet med CSRD; implementering av ESRS genom den dubbla väsentlighetsanalysen samt omfattning av och struktur för hållbarhetsrapporten.
1. Implementering av ESRS genom den dubbla väsentlighetsanalysen
ESMA lyfter vikten av den dubbla väsentlighetsanalysen för att utforma rapportens innehåll men noterar att beskrivningen av denna process (IRO-1) ofta är generisk och inte ger tillräckligt med information om hur den rapporterande enheten tillämpat metoden beskriven i ESRS 1. Vidare saknas ofta tydliga upplysningar om de ingående parametrarna i DMA-processen såsom datakällor, omfattning samt antaganden. Det är särskilt viktigt att lyfta hur mitigerande åtgärder beaktats i bedömningen samt hur påverkade intressenter involverats och beaktats.
För att kunna navigera i rapporten uppmuntras en tydlig koppling mellan IRO-beskrivningar och ESRS-termer såsom underämnen samt att företagsspecifika upplysningar tydligt märks ut. Sist vill ESMA påminna om att icke-väsentlig information, i den omfattning detta får inkluderas, ska märkas ut tydligt och inte överskugga väsentlig information.
2. Omfattning och struktur för hållbarhetsrapporten
Gällande rapportens omfattning betonar ESMA att hållbarhetsrapporten ska omfatta samma juridiska enheter som den finansiella rapporten. Företag ska identifiera påverkan, risker och möjligheter (IRO) som även omfattar värdekedjan. Där det finns begränsningar i att få tag i information från enheter i värdekedjan ska detta tydligt beskrivas inledningsvis i rapporten.
Vidare kan hänvisningar användas mellan rapportens fyra delar men det är viktigt att informationen inte blir för utspridd då det kan gå emot det övergripande syftet om att rapporten ska vara läsbar och tydlig. Sist lyfter ESMA upp vikten av att kopplingar till andra delar av företagets rapportering framgår tydligt, exempelvis kvantitativ information såsom när monetära belopp förekommer både i hållbarhetsrapporten och i den finansiella rapporten.
Reflektioner på fokusområden inom ESEF rapportering – ESMA skärper tillsynen av ESEF rapportering 2025
Vi ser en tydlig trend: ESEF-rapporteringen mognar. Med det skiftar ESMA sitt fokus från grundläggande implementering till datakvalitet och användbarhet. För räkenskapsåret 2025 innebär detta en skärpt granskning av specifika områden där felen varit som vanligast, främst i kassaflödesanalysen.
Fyra nyckelområden där ESMA kommer att granska ESEF-rapportering extra noggrant:
1. Korrekt märkning och granularitet
ESMA tolererar inte längre generiska uppmärkningar där mer specifika taggar finns tillgängliga. Att märka upp "Ränteinbetalningar" med den övergripande taggen “ifrs-full:CashFlowsFromOperatingActivities” istället för den mer precisa ”ifrs-full:InterestReceivedClassifiedAsOperatingActivities” är ett typexempel på fel som kommer att flaggas.
Vår rekommendation: Gå på djupet i IFRS-taxonomin innan ni påbörjar uppmärkningen. Säkerställ att teamet förstår innebörden av varje tagg och inte väljer den första som ser "ungefär rätt" ut. Precisionsnivån är A och O.
2. Komplett och konsekvent data
Granskningen kommer att säkerställa att allt som syns i den läsbara rapporten också finns i den maskinläsbara XBRL-datan. Detta inkluderar:
• Uppmärkning av jämförelseperioder.
• Numeriska värden i noter som är kopplade till de primära rapporterna.
• Textblocksuppmärkning av noter.
• Korrekt hantering av nollvärden (visade som streck eller tomma fält).
Vår rekommendation: Implementera en kontrollprocess för att verifiera att det inte finns några avvikelser mellan det visuella (XHTML) och den inbäddade XBRL-datan. Varje siffra och relevant textblock ska vara taggat och konsekvent över alla perioder.
3. Tekniska detaljer: Tecken, skalning och kalkyler
Datakvalitet handlar om maskinläsbarhet. ESMA betonar vikten av korrekt teknisk uppmärkning, vilket ofta missas.
• Tecken: Utgående kassaflöden (till exempel betald ränta) ska i XBRL-datan ha ett positivt värde, även om de presenteras som negativa i den visuella rapporten. Tecknet styrs av taggens “balance”-attribut (debet/kredit).
• Skalning: Attributet ”decimals” måste korrekt reflektera värdets precision. Om en siffra rapporteras i tusental (tkr) och visas som "5 000" måste ”decimals" sättas till "-3" för att det maskinläsbara värdet ska bli korrekt (5 000 000).
• Kalkyler: Alla summor ska ha en komplett beräkningsrelation (”calculation linkbase”). Det räcker inte att siffrorna ser korrekta ut visuellt; maskinen måste kunna validera att delkomponenterna summerar till totalen.
Vår rekommendation: Dubbelkolla er programvaras inställningar och er interna process för dessa attribut. Använd valideringsverktyg som explicit testar beräkningslogik och teckenhantering, inte bara schemavaliditet.
4. Hantering av företagsspecifika element ("Extensions") och förankring
Att skapa egna element ska vara en sista utväg, inte en genväg. ESMA ser fortfarande onödiga tillägg för koncept som redan finns i IFRS-taxonomin. När ett tillägg är nödvändigt måste förankringen (”anchoring”) vara logisk.
Vår rekommendation: Skapa en intern policy för när extensions får skapas. Varje extension måste förankras till det närmaste, bredare konceptet i IFRS-taxonomin.
Ribban för ESEF-rapporteringens kvalitet höjs avsevärt för 2025. En ytlig "check-the-box"-inställning kommer inte längre att vara tillräcklig. Företag som proaktivt granskar och stärker sina processer för märkning av kassaflödesanalysen kommer att undvika tidskrävande anmärkningar och säkerställa att deras finansiella data är både korrekt och genuint användbar för marknaden.
Allmänt och påminnelser
ESMA betonar vikten av att företag noggrant överväger införandet av nya alternativa nyckeltal. Vidare lyfts ändrade och nya standarder från IASB fram, se artikel om Power Purchase Agreements och IFRS 18 avseende dessa ändringar. Därutöver poängterar ESMA vikten av ”connectivity” mellan hållbarhets- och finansiell rapportering och pekar på de nya illustrativa exempel avseende klimatrelaterade och andra osäkerhetsfaktorer som IASB inom kort förväntas publicera slutlig version av.
För att läsa vidare om ESMAs fokusområden för tillsyn av 2025 års årsredovisningar se ESMAs rapport.
Kontakta oss
Cecilia Nordenadler
Karin Hultén
Yazan Borhan
Mikael Scheja
Emelie Söderlund
Sanna Efraimsson
