Finansiering av civilsamhället: nya utmaningar och möjligheter för ideella organisationer

Vad händer med finansieringen av civilsamhället när kommunernas ekonomi försämras, samtidigt som Sveriges demografi förändras och företagen börjar engagera sig i samhällsfrågor? Dessa och många andra frågor står i fokus i nya rapporten "Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?" som PwC och Giva Sverige lanserat.

Urbaniseringen påverkar de ideella organisationerna

Allt fler människor i Sverige bor i städer, samtidigt som antalet som bor på landsbygden har legat på samma nivå i många år. Urbaniseringen påverkar civilsamhället på olika sätt både vad gäller finansiering och krav på verksamheten. Eftersom många ideella organisationer bygger på medlemsdemokrati kan förändringen innebära att makten över civilsamhället flyttar till de större städerna.

Prognoser över befolkningsutvecklingen visar att befolkningen i Sverige kommer öka från dagens drygt 10 miljoner till drygt 11 miljoner 2030. Största befolkningsökningen sker bland de äldre och de yngre, vilket innebär att andelen av befolkningen i arbetsför ålder kommer minska. Detta kommer sätta press på den offentliga sektorns ekonomi. Många kommuner står redan idag inför stora utmaningar där gapet mellan intäkter och kostnader blir allt större. Vad innebär detta för den ideella sektorn? Eftersom vissa ideella organisationer är beroende av resurser från kommuner kan detta innebära att kommunerna istället prioriterar annat än ideell verksamhet.
 

Hushållens finansiering – glassindex och medlemsavgifter

Ett sätt att illustrera hur vi i Sverige prioriterar konsumtion som inte är nödvändig utvecklades i samband med den första rapporten om förutsättningar för finansiering av ideell verksamhet i Sverige. Vi kallar det för Glassindex, ett mått som jämför allmänhetens givande till 90-kontoorganisationer (2017 =7,8 miljarder kronor) med hushållens konsumtion av sötsaker, glass, sylt, marmelad och konfekt (2017 = 31,1 miljarder kronor).

Som framgår är indexet relativt stabilt, ökningen 2012-2015 tycks ha planat ut de senaste åren. Ett sätt att tolka Glassindex är att det finns utrymme att ta för organisationer som samlar in pengar, ett annat är att de insamlande organisationerna inte lyckas nå ut med sitt budskap lika bra som glass- och godissäljarna. 

En annan trend är att medlemsavgifterna som andel av intäkterna till ideella organisationer under flera år minskat. I stället ökar intäkter från försäljning och gåvor från privat sektor. Än så länge är det inte några stora förändringar och medlemsavgifterna uppgick 2016 till knappt 23 miljarder kronor, men det kan vara en indikation på att relationerna mellan de ideella organisationerna och allmänheten förskjuts från medlemskap till ett förhållande där man antingen "betalar för en tjänst", till exempelt träning, konsert med mera eller skänker av sin tid eller sina pengar.