Finansiering av civilsamhället: nya utmaningar och möjligheter för ideella organisationer

2019-12-06

storstad sedd ovanifrån nattetid

Vad händer med finansieringen av civilsamhället när kommunernas ekonomi försämras, samtidigt som Sveriges demografi förändras och företagen börjar engagera sig i samhällsfrågor? Dessa och många andra frågor står i fokus i nya rapporten "Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?" som PwC och Giva Sverige lanserat.

Urbaniseringen påverkar de ideella organisationerna

Allt fler människor i Sverige bor i städer, samtidigt som antalet som bor på landsbygden har legat på samma nivå i många år. Urbaniseringen påverkar civilsamhället på olika sätt både vad gäller finansiering och krav på verksamheten. Eftersom många ideella organisationer bygger på medlemsdemokrati kan förändringen innebära att makten över civilsamhället flyttar till de större städerna.

diagram - befolkningsutveckling per kommuntyp

Prognoser över befolkningsutvecklingen visar att befolkningen i Sverige kommer öka från dagens drygt 10 miljoner till drygt 11 miljoner 2030. Största befolkningsökningen sker bland de äldre och de yngre, vilket innebär att andelen av befolkningen i arbetsför ålder kommer minska. Detta kommer sätta press på den offentliga sektorns ekonomi. Många kommuner står redan idag inför stora utmaningar där gapet mellan intäkter och kostnader blir allt större. Vad innebär detta för den ideella sektorn? Eftersom vissa ideella organisationer är beroende av resurser från kommuner kan detta innebära att kommunerna istället prioriterar annat än ideell verksamhet.
 

Företagen vill samarbeta mer med ideella organisationer

I rapporten gjordes intervjuer med företag gällande deras samhällsengagemang. Det framkommer att många företag engagerar sig i samhällsfrågor och gärna vill samarbeta med ideella organisationer. Företagen upplever dock att de saknar uppvaktning från ideella organisationer och menar att de gärna skulle ta emot hjälp med sitt hållbarhetsarbete från ideella organisationer.

Intervjuerna visade även att det finns en stor kunskap kring de globala hållbarhetsmålen bland företagen och många uppger att de har en strategi för att bidra till att målen uppfylls. Det visade sig dock att det inte bara är på ledningsnivå som hållbarhetsarbetet drivs framåt utan hållbarhetsfrågorna drivs ofta av en nyckelperson som vi här valt att kalla eldsjäl. Eldsjälen kan ha olika positioner inom olika företag men gemensamt är att de är drivande i företagens samhällsengagemang.

 

Hushållens finansiering – glassindex och medlemsavgifter

Ett sätt att illustrera hur vi i Sverige prioriterar konsumtion som inte är nödvändig utvecklades i samband med den första rapporten om förutsättningar för finansiering av ideell verksamhet i Sverige. Vi kallar det för Glassindex, ett mått som jämför allmänhetens givande till 90-kontoorganisationer (2017 =7,8 miljarder kronor) med hushållens konsumtion av sötsaker, glass, sylt, marmelad och konfekt (2017 = 31,1 miljarder kronor).

diagram glassindex

Som framgår är indexet relativt stabilt, ökningen 2012-2015 tycks ha planat ut de senaste åren. Ett sätt att tolka Glassindex är att det finns utrymme att ta för organisationer som samlar in pengar, ett annat är att de insamlande organisationerna inte lyckas nå ut med sitt budskap lika bra som glass- och godissäljarna. 

En annan trend är att medlemsavgifterna som andel av intäkterna till ideella organisationer under flera år minskat. I stället ökar intäkter från försäljning och gåvor från privat sektor. Än så länge är det inte några stora förändringar och medlemsavgifterna uppgick 2016 till knappt 23 miljarder kronor, men det kan vara en indikation på att relationerna mellan de ideella organisationerna och allmänheten förskjuts från medlemskap till ett förhållande där man antingen "betalar för en tjänst", till exempelt träning, konsert med mera eller skänker av sin tid eller sina pengar.
 

Resursstrategi

Som ett led i att utveckla en hållbar ändamålsverksamhet i en föränderlig värld, bör civilsamhällets organisationer ha en strategi för hur organisationen ska kunna skaffa resurser om fem till tio år. Detta oavsett om det handlar om finansiella resurser eller ideellt engagemang och tid. 

Om rapporten

För sjätte året i rad ger PwC tillsammans med Giva Sverige (tidigare FRII) ut en rapport kring ideella sektorns finansiering. Rapporten "Staten, kapitalet eller medborgaren - vem finansierar civilsamhället?" lanserades vid ett lunchmingel hos PwC där Giva Sverige och PwC tillsammans presenterade utdrag ur rapporten. Inbjudna talare var Lars Bryntesson (ledamot i regionfullmäktige Stockholm (s)),  Ulrika Hamilton Stuart (generalsekreterare, FAMNA) och Olof Hugander (senior rådgivare, Brakeley Nordic).
 

Kontakta oss

Johan Sverker

Verksamhetskonsult, PwC Sverige

Tel 0709-29 39 17

Följ oss i sociala medier