Så kan framtiden se ut för ideella organisationer

2019-01-16

flicka sitter på mans rygg med armarna rakt ut

Så kan framtiden se ut för ideella organisationer

Landets ideella organisationer står inför nya utmaningar och möjligheter i samband med det stora förändringarna som präglar dagens samhälle. En viktig slutsats: Alla ideella organisationer bör ha en strategi över en fem- till tioårsperiod där man tydliggör hur man ska förhålla sig till de nya samhällsförändringarna.
Här kan du ta dela av aktuella rapporter som belyser frågeställningar kring kärnverksamheten som förtroende, finansiering, organisationen och medborgarna samt ledarnas syn.

Förtroende: 75 procent av svenskarna har gjort en ideell insats

Förtroende är kanske den viktigaste förutsättningen för finansiering av ideell verksamhet. En återkommande undersökning som PwC gör tillsammans med FRII och undersökningsföretaget Novus visar att förtroendet är stabilt sedan vi först frågade 2013. Cirka 6 av 10 säger att de har stort eller mycket stort förtroende för ideella organisationer. Intressant är även att ungefär 60 procent av befolkningen som har en hög generell tillit enligt SOM-institutets mätningar. Det är vidare 60 procent av de tillfrågade som hävdar att de skänkt pengar till en ideell organisation under de senaste sex månaderna.

Enligt en befolkningsstudie som genomförs av Ersta Sköndal Bräcke Högskola om det ideella engagemanget är det varje år cirka 50 procent av medborgarna som engagerar sig ideellt i en eller flera organisationer, över flera års sikt är det 75 procent som gjort en ideell insats. Enligt studien är denna nivå på ideella insatser stabil sedan 1992 då mätningarna gjordes första gången.

Även om det är olika individer som ingår i de olika urvalen, är likheten slående och pekar på en klyfta mellan en majoritet av medborgare med hög tillit som tror på och engagerar sig i det civila samhället, och en mindre del som har en lägre tillit och inte engagerar sig i samma utsträckning. Ett intressant faktum är att endast drygt 4 av 10 som tror att gåvor till ideella organisationer "når fram" medan 6 av 10 tror att organisationerna gör nytta.

Finansiering: 23 miljarder i offentliga bidrag

Ibland kan det framstå som om ideell verksamhet har en hög grad av bidragsberoende. Enligt den statistik från SCB som vi och FRII använt i rapporten "Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället" kommer emellertid cirka 70 procent av intäkterna i det som på SCB-språk kallas Hushållens ideella organisationer (HIO) från privata källor (eller egen kapitalförvaltning).

Av de cirka 30 procent som därmed kommer från offentliga källor utgörs 40 procent av försäljning (till exempel uppdrag och skolpeng)  till den offentliga sektorn. Endast 18 procent (60 procent av 30 procent) är offentliga bidrag. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa 18 procent utgör drygt 23 miljarder kronor. Beloppet motsvarar ungefär summan av alla medlemsavgifter till de ideella föreningar som ingår i HIO. Om den offentliga sektorns bidrag skulle upphöra skulle alltså medlemsavgifterna behöva dubbleras för att ge samma resurser. Detta är en aggregerad bild och skillnaden är mycket stor mellan olika föreningar. Många är helt och hållet finansierade av sina medlemmar, medan andra nästan helt bygger sin verksamhet på offentliga bidrag.

I rapporten pekar vi ut ett antal förändringar som sannolikt kommer att påverka förutsättningarna för hur ideell verksamhet i Sverige bedrivs och finansieras i framtiden.  

Demografi

  • minskande andel av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år), minskning 3,5 procent på 15 år
  • ökande befolkning och koncentration av resurser till större städer
  • ökande andel utrikes födda (i dag är den nästan en tredjedel i vissa åldersgrupper)

Ekonomi

  • stor press på särskilt kommunernas ekonomier den kommande femårsperioden 
  • ökande inkomstklyftor: skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste är större än på länge
  • hushållen bidrar mer till ideell verksamhet, men ökningen följer inte takten i hushållens inkomster. Andelen av hushållens resurser som går till ideell verksamhet minskar.

Även megatrender som digitalisering, globalisering och klimatförändringar påverkar både ändamålsverksamheten och finansieringen för ideella organisationer.  Därför är det viktigt att varje organisation gör sina analyser och strategisk planerar sin verksamhet och sina resurser till sin verksamhet på fem till tio års sikt.

Organisationen och medborgarna: Medlemskapets syfte en strategisk fråga

I PwC:s och FRIIs rapport "Utmaningar och möjligheter för ideell sektor" som bygger på svar från civilsamhällets ledare, tyder på att det finns olika logiker för det personliga beslutet att bli medlem och valet att bli givare till en organisation. Givandet i första hand styrs av tro på ändamålet och på organisationen. Medlemskapet är dock mer av en transaktion där kvaliteten på det man får tillbaka i form av verksamhet, företrädarskap och förmåner, styr beslutet att vara medlem.

Rapporten "Staten, kapitalet eller medborgaren" konstaterar att andelen medlemsavgifter har sjunkit, medan andelen bidrag och gåvor från den privata sektorn har ökat. Kanske är detta en indikation på en glidning från en folkrörelsemodell där medlemskapet står i centrum till en annan modell? Enligt en studie från Ersta Sköndal Bräcke högskola, tycks inte medlemsmodellen vara på återtåg. Majoriteten som engagerar sig ideellt är också medlemmar i en förening. Frågan om medlemskapet som grund för finansiering av ideell verksamhet och medlemskapets syfte, bör vara en strategisk fråga för alla ideella föreningar. Medborgarnas i särklass största bidrag till ideell verksamhet i Sverige är det ideella arbetet som uppgick den till ca 380 000 helårsarbeten 2014. Enligt https://www.scb.se ger ett värde på den ideella insatsen som uppgår till 131 miljarder 2014.

Medan cheferna anger att de ideella främst arbetar med ändamålsarbete, anger de ideella medarbetarna i befolkningsstudien att de arbetar med administration. Sannolikt hänger detta ihop med att samma uppgift tolkas som olika saker: Att boka en bussresa för föreningen och samla in namn och pengar kan ses som administration av den som gör jobbet, men som ändamålsarbete av den som tittar på det utifrån. Det kan också hänga samman med att rapporturvalet består av chefer i riksorganisationer där de ideellt arbetande sannolikt gör andra saker än i lokala föreningar.

Beträffande framtiden bedömer cheferna att det kommer att behövas fler ideellt arbetande. Det är viktigt att varje organisation att ta ställning till om och hur man ska rekrytera ideell arbetskraft i framtiden. Men också att ta ställning vad den ska och bör göra.

Ledarnas syn

Enligt rapporten "Utmaningar och möjligheter för ideell sektor" har ledarna en positiv framtidssyn. Över 80 procent tror att den egna organisationen kommer att utvecklas positivt och växa under de kommande tre till fem åren.

Nästan lika positiva är ledarna när det gäller tillgången till finansiella resurser, över 50 procent ser positivt på  möjligheterna. En majoritet tror att tillväxten vad gäller finansiella resurser främst kommer från företag, men också privatpersoner.

Varje organisation måste göra sin egen bedömning och dessutom ta ställning till vad fortsatt eller förändrad finansieringsmix innebär för hot och möjligheter och hur olika former av finansiering påverkar handlingsfrihet och resursåtgång. Dessutom bör organisationerna bestämma sig för vilka åtgärder, kompetenser och andra resurser som krävs för att skaffa sig en hållbar finansieringsmix.

Aktuella rapporter och undersökningar kring det ideella arbetet

"Tillit och fördom". PwC har tillsammans med FRII, branschorganisationen för insamlingsorganisationer, de senaste fem åren tagit fram en årlig rapport om förutsättningarna för finansiering av ideell verksamhet i Sverige.

"Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?" gavs ut i oktober 2018 och bygger huvudsakligen på extern statistik från SCB.

"Utmaningar och möjligheter för ideell sektor 2018" från FRII bygger främst på en undersökning av hur ledare inom civilsamhället ser på förutsättningarna inom sina organisationer.

Ersta Sköndal Bräcke högskola, läs rapporten "Det frivilliga samarbetet i Sverige" som en del av BNP.

SCB Publicerar årligen statistik om det civila samhället.

Kontakta oss

Johan Sverker

Verksamhetskonsult, PwC Sverige

Tel 0709-29 39 17

Följ oss i sociala medier