Ideell verksamhet: Viljan i att förändra och kunna påvisa effekten

2017-09-20

Hur ska vi påvisa effekten av vad vi åstadkommit? Och hur ska vi visa att det vi gör har samhällspåverkan?

I vårt arbete som rådgivare möter vi ideella organisationer som arbetar med utmaningen att rapportera om sina ideella resultat och effekter. Många av dem som en följd av att FRII sedan 2013 ställt som krav för medlemskap att organisationen årligen ska publicera en effektrapport, andra organisationer har av andra skäl valt att fundera på hur de ska rapportera effekter.

Att redovisa ideella resultat och effekter – några vanliga frågor

Nästan oavsett om det är en stor eller liten organisation eller vilket ändamål den har, är det några frågor som nästan alla ställer sig:

Vad är en effekt?
Hur ska vi bevisa att vi påverkar?
Hur ska vi mäta och rapportera?

På frågan: ”Vad är en effekt?” brukar vi svara att det för det första beror på vilket ändamål ni har. Utgå från vad ni vill åstadkomma. Vilket bidrag vill ni ge till en bättre värld i stort och smått? För det andra att en effekt i allmänhet innebär en förändring för människor. Hur eller för vem skillnaden uppstår varierar. Det kan handla om ett barn som lever på grund en forskningsinsats, en människa som får tillgång till rent vatten eller en annan som får någon att prata med. På det sättet inträffar effekten ofta på mikronivå, även om insatserna från organisationen kan vara på makronivå genom till exempel påverkansarbete eller stöd till ett forskningsområde.

Hur påvisa effekten av vad vi åstadkommit?

Hur ska vi då kunna bevisa att det är just vi som åstadkommit effekten? I allmänhet är det omöjligt att bevisa. Det är mycket som påverkar och nästan alla organisationer har små resurser i förhållande till sitt ändamål. Det brukar var bäst att istället fokusera på att mäta och redovisa sitt bidrag till förändringen.

Fråga er: ”Hur skulle våra insatser kunna påverka det vi vill åstadkomma och hur troligt är det att det fungerar? Hur vet vi att det är så?” Ett sätt är att utgå från en effekt (förändring) som ni kan konstatera och jobba baklänges. Var ärliga mot er själva och era medlemmar/finansiärer/givare och ta på er en rimlig andel av den effekt som uppstått.

Påminn också er själva om att för ändamålet/människan som får del av effekten spelar det ingen roll vem eller vad det beror på. Samvetsfången som släpps ur fängelset eller kvinnan som får skydd upplever en lika stor effekt vare sig just ert bidrag syns eller inte.

Ha en klar idé om hur ni kan påverka samhället

Ni måste ha en idé om hur det ni gör påverkar samhället mot det ni vill åstadkomma.
Ni måste ha en förändringsteori som är logiskt rimlig.
Ni måste på ett rimligt sätt utvärdera om den fungerar.

Utan detta finns det en risk att ni hamnar i det som i Filip Wijkströms modell Uppdragssnurran, kallas aktivitetsfällan. Ni låser er vid att göra vissa aktiviteter istället för att göra det som bidrar till att ni uppnår ert ändamål.

Men hur mäta och rapportera? Svaret är tudelat. Ni ska mäta det som behövs för att ni ska vara rimligt säkra på att er förändringsteori fungerar och att ni använder era resurser i form av tid och pengar på bästa sätt. När det gäller rapportering bör ni ta hänsyn till vad era olika intressenter vill veta eller ställer krav på. Det är inte säkert att ni ska rapportera allt ni har mätt. Det påminner om er ekonomiska rapportering.

I er externa ekonomiska rapportering har ni i allmänhet inte med alla era konton eller projekt på detaljnivå. När det gäller den ekonomiska redovisningen är ni förstås bundna av lagregler och god redovisningssed, till skillnad från er effektrapport där ni själva bestämmer.

Utmaningen kan vara en stor differens mellan tid och er insats – hur lösa det?

En utmaning är ofta en stor differens i tid mellan er insats och den effekt som den åstadkommer, mitt råd brukar vara att i en effektrapport är det effekterna som ska vara i fokus. När ni gör en effektrapport, beskriv vilka effekter som inträffat den period ni vill rapportera om. Det kan till exempel handla om förändring av barnadödligheten i Guatemala, även om era insatser sträcker sig långt bakåt i tiden är det effekten (förändringen) 2017 tillsammans med ert bidrag till effekten som ska rapporteras 2017.

Effektrapportens logik är annorlunda än verksamhetsberättelsens, som har sitt fokus på vilken verksamhet ni haft under ett visst år. Verksamhetsberättelsen matchar på så vis resultaträkningen, vilket effektrapporten alltså inte gör.

Kombinera hårda data med berättelsen om förändring

Om en effektrapport ska publiceras för allmänt bruk blir det ofta mest intressant om ni kombinerar berättelser med hårda data enligt principen. Ingen berättelse utan data, ingen data utan berättelse. Ett exempel på effektrapportering som både visar hur en förändringsteori kan se ut och som kombinerar hårda effektdata med berättelser, kommer från Solar Aid (https://solar-aid.org/impact/) en brittisk organisation som arbetar med soldrivna lampor som bas för att åstadkomma förändring hos fattiga människor i östra Afrika.

Sex konkreta tips till er som vill börja mäta effekter

Beskriv er förändringsteori (eller teorier om ni arbetar på flera områden)
Med utgångspunkt i förändringsteorin, välj ett antal mått som dels är relevanta, dels lagom många för att ni ska ha resurser att mäta dem under en längre period.
Börja mät
Använd resultaten för rapportering och lärande.
Låt inte det bästa vara det godas fiende. Börja gör och lär, även om ni inte är säkra.
Kom ihåg att huvudsyftet med effektmätning är att ni ska göra största möjliga nytta med de resurser ni har.

Ideellt Forum 2017

Välkommen till Ideellt Forum 2017 onsdagen den 22 november. Temat är "Styrning och rapportering i det civila samhället – att navigera rätt bland ökade krav och förväntningar".

Läs mer om Ideellt Forum