Förvaltningsrätten i Härnösand bekräftar att svenska fonder ska ha rätt till hemvistintyg

2019-06-20

kvinna och man sitter vid skrivbord med dator

Förvaltningsrätten i Härnösand fastslår att en svensk värdepappersfond ska anses ha hemvist i Sverige enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Polen respektive Storbritannien och Nordirland, trots att det i de svenska förarbetena till skatteavtalen anges att hemvist förutsätter faktisk beskattning. Fonden har därmed rätt att få ett s.k hemvistintyg utfärdat av Skatteverket.

Möjligheten att få ett hemvistintyg utfärdat av Skatteverket är i många fall avgörande för att kunna tillämpa skatteavtal och därigenom reducera utländsk källskatt på utdelningar från aktieinvesteringar i utlandet. Som vi skrivit om innan på vår skatteblogg, PwC Tax Matters, har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) tidigare konstaterat att en svensk värdepappersfond kan anses ha hemvist i Sverige vid tillämpning av skatteavtal och därmed även rätt till hemvistintyg (HFD 2016 ref. 24).

I avgörandet från HFD var det fråga om ett äldre skatteavtal som tillkommit långt innan värdepappersfonder undantagits från beskattning i Sverige (vilket varit fallet från och med 2012). HFD konstaterade bl.a. att tolkningen av det aktuella skatteavtalets hemvistbegrepp skulle utgå ifrån den gemensamma partsavsikten. HFD ansåg att det inte gick att utläsa en gemensam partsavsikt om att hemvist förutsätter faktisk beskattning.

Förarbetsuttalandena bör vara vägledande

Det har däremot varit oklart om rätten till hemvistintyg för fonder även gäller i förhållande till nyare skatteavtal där det i svenska förarbeten till respektive skatteavtals införlivandelag uttryckligen anges att det måste vara fråga om en faktisk beskattning. Skatteverket anser att de svenska förarbetsuttalandena bör vara vägledande för tolkningen av hemvistbegreppet i skatteavtalen och att fonderna därmed inte kan anses ha hemvist i Sverige vid tillämpning av dessa skatteavtal. Detta eftersom fonderna sedan 2012 i sig inte är föremål för någon faktisk beskattning. Skatteverkets ståndpunkt har därför varit att inte utfärda hemvistintyg när det i svenska förarbeten till skatteavtalen anges att hemvist förutsätter en faktisk beskattning.

Inte skäl att frångå bedömningen

Förvaltningsrätten (mål nr 2505-17) fastslår nu alltjämt att det inte finns skäl att frångå den bedömning HFD gjorde i HFD 2016 ref. 24, även om det i de svenska förarbetena till de aktuella skatteavtalen anges att hemvist (och därmed utfärdande av hemvistintyg) förutsätter faktisk beskattning. Förvaltningsrätten anser nämligen att det ur de aktuella förarbetsuttalandena inte går att utläsa en gemensam partsavsikt om att hemvist enligt respektive skatteavtal förutsätter faktisk beskattning.

Avgörandet har överklagats till kammarrätten av Skatteverket.
 

Kontakta oss

Jonathan Johansson

Tax, PwC Sverige

Tel 0728-80 98 49

Daniel Glückman

Tax Services, PwC Sverige

Tel 0729-80 91 77

Följ oss i sociala medier