Hur påverkas komponentuppdelning och avskrivningar vid byte från K3 till K2?

2019-11-05

man sitter vid skrivbord

BFN har nyligen publicerat ett brevsvar avseende frågan om hur komponentuppdelning och avskrivningar påverkas vid byte av redovisningsprincip från K3 till K2. Här redogör vi för huvudpunkterna i svaret samt illustrerar hanteringen av komponentuppdelningen med exempel.

Byte av K-regelverk

Ett företag som tillämpat K3 som första K-regelverk får byta redovisningsprincip till K2 utan att det krävs några särskilda skäl. Däremot, om ett företag tidigare tillämpat K2 och företaget återigen vill tillämpa K2 efter att under en mellanperiod tillämpat K3, krävs dock särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan enligt BFN till exempel vara att företaget har bytt huvudägare eller att verksamheten har minskat i betydande omfattning.

Hur hanteras komponentuppdelningen vid byte till K2?

Om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa komponenter vid tillämpning av K3. Komponenterna kommer därmed ha olika nyttjandeperioder. Ett företag som tillämpar K2 ska inte göra någon uppdelning på komponenter. För ett företag som tillämpar K3, men som vill byta redovisningsprincip till K2, uppstår därmed frågan hur den komponentuppdelning som gjorts enligt K3 ska hanteras.

BFN har nyligen publicerat ett brevsvar avseende hanteringen av komponentuppdelning och avskrivningar vid byte från K3 till K2. Som nämns ovan görs ingen uppdelning på komponenter enligt K2, istället finns begreppet avskrivningsenhet. Med avskrivningsenhet menas att delar av en anläggningstillgång som tillsammans utgör en anläggningstillgång utgör en avskrivningsenhet och ska skrivas av tillsammans. Vid byte från K3 till K2 ska en materiell anläggningstillgång som enligt K3 delats upp på komponenter redovisas till komponenternas sammanlagda bokförda värden och skrivs av som en avskrivningsenhet.

Hur hanteras utgifter som har aktiverats enligt K3 men ska kostnadsföras enligt K2?

En viktig fråga som företag behöver beakta vid byte från K3 till K2 är hantering av utgifter som aktiverats enligt K3 men vilka ska kostnadsförts enligt K2. Vid byte från K3 till K2 ska de utgifter som aktiverats enligt K3 kvarstå i redovisningen till det aktiverade beloppet. Detta innebär att det aktiverade beloppet kommer att läggas på den avskrivningsenhet beloppet avser, såsom till exempel byggnad eller mark. Detta gäller även om utgiften har kostnadsförts skattemässigt. Denna hantering följer av att det inte finns någon övergångsregel i K2 som anger att materiella anläggningstillgångar ska justeras retroaktivt till K2-principer.

Enligt K2 ska tillkommande utgifter för byggnader och mark som avser ny-, till- eller ombyggnad aktiveras. Tillkommande utgifter för andra materiella och immateriella anläggningstillgångar ska aktiveras om tillgångens funktion eller prestanda tydligt förbättras i förhållande till vad som gällde vid anskaffningstidpunkten eller den senare tidpunkt då tillgångens prestanda tydligt förbättrades. Tillkommande utgifter för mark, markinventarier respektive övriga markanläggningar, byggnad, byggnadsinventarier utgör separata avskrivningsenheter och skrivs av var för sig. Tillkommande utgifter för andra tillgångar skrivs av tillsammans med den avskrivningsenhet de tillhör. Därav behöver företag som går över från K3 till K2 identifiera vad som utgör en ersättningsinvestering och vad som utgör en ny-, till- eller ombyggnad. Notera även att det kan föreligga skillnader mellan bokfört värde och skattemässigt värde samt att eventuell uppskjuten skatt på denna skillnad inte redovisas enligt K2.

Hur påverkas nyttjandeperioder vid byte från K3 till K2?

Huvudregeln enligt K2 är att nyttjandeperioden ska spegla den tidsperiod företaget har för avsikt att använda tillgången, vilket baseras på företagets bedömning. Därav behöver företaget vid byte från K3 till K2 göra en bedömning av den kvarvarande nyttjandeperioden för avskrivningsenheten. För att få en indikation på vilken nyttjandeperiod man ska åsätta avskrivningsenheten kan vara att ta fram den genomsnittliga linjära nyttjandeperioden för de olika komponenterna. De företag som använder sig av den komponentbaserade genomsnittliga avskrivningen bör dock vara observanta på att det finns en risk för att denna kan bli uppenbart felaktig efter ett par år. En annan metod skulle kunna vara att använda K2:s förenklingsregel och använda skattemässiga föreskrifter om kvarvarande livslängd (detta gäller då bara framåtriktat det vill säga, ingen retroaktiv justering). Notera också att om det skulle bli för låg avskrivning så att det skulle kunna föreligga ett nedskrivningsbehov (eller om avskrivningen bedöms uppenbart felaktig) ska avskrivningsplanen omprövas.

Exempel – Hantering av komponentuppdelningen vid byte från K3 till K2

Nedan exempel illustrerar en fastighet som enligt K3 har delats upp på betydande komponenter. Av dessa komponenter har det inte skett någon ersättningsinvestering beträffande de fyra översta komponenterna; Tak, VA-ledningssystem, Fasad samt Stomme och grund. Fönsterna blev utbytta under 2015 och nya hissar har installerats under 2012.

K3 år 2018   Återstående
livslängd i K3
Anskaffnings-
värde
 
Ackumulerade
avskrivningar
Bokfört värde
per 31 dec 2018
Årligt avskrivnings-
belopp i K3
Komponent Kommentar          
Tak Ej utbytt -45 25 000 -5 000 20 000 -556
VA-ledningssystem Ej utbytt -30 15 000 -4 500 10 500 -500
Fasad Ej utbytt -45 18 000 -3 600 14 400 -400
Stomme och grund Ej utbytt -60 75 000 -11 250 63 750 -1 250
Fönster Utbytta 2015 -35 20 000 -2 286 17 714 -571
Hissar Installerat 2012 -30 20 000 -4 667 15 333 -667
Summa     173 000 -31 302 141 698 -3 944

Företaget byter redovisningsprincip från K3 till K2 och därmed behöver de identifiera vad som är ersättningsinvestering (avskrivningsenhet byggnad) och vad som är ny-, till- eller ombyggnad (separat avskrivningsenhet). I nedan exempel ingår Tak, VA-ledningssystem, Fasad, Stomme och grund samt Fönster i avskrivningsenheten byggnad. Enligt K2 skulle utgiften för fönstren ha kostnadsförts men eftersom företaget har tillämpat K3 ingår utgiften för fönstren i avskrivningsenheten byggnad. Däremot bedöms hissarna vara ny-, till- eller ombyggnad varav dessa bedöms vara en egen avskrivningsenhet.

Efter uppdelningen i avskrivningsenheterna byggnad och hissar behöver företaget för respektive avskrivningsenhet göra en ny bedömning för nyttjandeperioden för hela avskrivningsenheten, det vill säga inte för tidigare komponenter.

Övergång till K2
1 jan 2019
 
  Återstående
livslängd i K3
Anskaffnings-
värde
Ackumulerade
avskrivningar
Bokfört värde per
1 jan 2019
Avskrivningsenhet byggnad          
Tak Ej utbytt 45 25 000 -5 000 20 000
VA-ledningssystem Ej utbytt 30 15 000 -4 500 10 500
Fasad Ej utbytt 45 18 000 -3 600 14 400
Stomme och grund Ej utbytt 60 75 000 -11 250 63 750
Fönster Utbytt 2015 35 20 000 -2 286 17 714
Summa byggnad (en avskrivningsenhet)     153 000 -26 636 126 364
           
Avskrivningsenhet hissar          
Hissar Installerat 2012 30 20 000 -4 667 15 333
Summa hissar (en avskrivningsenhet)     20 000 -4 667 15 333
Summa     173 000 -31 302 141 698

Sammanfattning

Byte av redovisningsprincip från K3 till K2 kan vara ett komplext område för företag med många anläggningstillgångar som är uppdelade på komponenter, särskilt med avseende på bedömning av avskrivningsenhet och nyttjandeperiod. Kontakta oss på redovisningsspecialisterna vid PwC så hjälper vi till och leder er rätt!
 

Kontakta oss

Lisa Sagström

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0723-53 01 80

Följ oss i sociala medier

Kontakta oss om finansiell rapportering

Fyll i nedanstående formulär så återkommer vi till dig.

By submitting your email address, you acknowledge that you have read the Privacy Statement and that you consent to our processing data in accordance with the Privacy Statement (including international transfers). If you change your mind at any time about wishing to receive the information from us, you can send us an email message using the Contact Us page.

Hide