IFRS 16 - så fastställer du diskonteringsräntan för leasingskulden

2018-11-15

kvinna väntar på hiss

Att fastställa den räntesats som ska användas vid diskontering av leasebetalningar för att bestämma leaseskulden är en av de viktigaste bedömningar som en leasetagare måste göra. Diskonteringsräntan kommer att påverka både storleken på skulden och de finansieringskostnader som är hänförliga till skulden. Här redogör vi för vilken information du behöver och hur du kan gå tillväga.
 

Vilken diskonteringsränta ska användas?

Enligt IFRS 16 Leasingavtal ska den implicita räntan användas för att diskontera skulden om den med lätthet kan fastställas. Om så inte är fallet ska leasetagarens marginella låneränta användas. Den implicita räntan fastställs enligt nedanstående metodik.

diskonteringsränta - implicit ränta

I merparten av alla leasingkontrakt kan inte den implicita räntan fastställas med lätthet, och den marginella låneräntan måste därför uppskattas. Diskonteringsräntan fastställs det datum leasingskulden redovisas första gången. Räntan är sedan oförändrad om det inte finns särskilda omständigheter som medför att räntan ska ändras, till exempel ändrad leasingperiod.
 

Vad menas med leasetagarens marginella låneränta?

Leasetagarens marginella låneränta avser den ränta som:

• leasetagaren skulle ha betalat för en finansiering genom lån under motsvarande period och med motsvarande säkerhet.

Räntan skall spegla en finansiering på liknande villkor med motsvarande säkerhet, företagets kreditvärdighet (på dotterbolagsnivå) samt den ekonomiska miljön företaget är verksamt i.
 

Vilken information behövs för beräkningen?

Information som leasetagaren kan behöva för att kunna beräkna den marginella låneräntan är:

• längden på leaseperioden,

• typ av tillgång som leasas,

• detaljer om den ekonomiska miljön i vilken leasetagaren är verksam,

• leasetagarens kreditvärdighet och

• en uppskattning av marknadsavkastningen vid leasingavtalets början för finansiering av en tillgång motsvarande den leasade tillgången.

En metod för att bestämma den marginella låneräntan är att (i) utgå från en referensränta (såsom swapräntor och IBOR-räntor i relevanta valutor) med motsvarande löptid, (ii) addera en justering för att reflektera kreditvärdigheten i företaget som innehar leasen samt (iii) justera för att reflektera den underliggande risken i tillgången avseende säkerhet och likviditet genom ett påslag (exempelvis en specialtillverkad maskin med begränsad likviditet) eller avdrag (exempelvis en fastighet i de fall säkerhet inte reflekteras i påslaget för kreditvärdighet).

En alternativ metodik till ovan utgörs av en ränta baserad på ett seniort och juniort lån i de fall data finns tillgänglig (exempelvis marknadsdata). I likhet med föregående metod kräver dock denna metod att samma variabler (löptid, ekonomisk miljö, kreditvärdighet och specifik tillgångsrisk) reflekteras, vilket gör att tillgången på marknadsdata kan vara begränsad.

Nedan illustreras hur den marginella låneräntan kan fastställas för ett tioårigt leasingavtal i svenska kronor för ett bolag med verksamhet inom produktion för detaljhandeln.

diskonteringsränta - marginell låneränta

Kontakta oss

Cecilia Nordenadler

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0709-29 15 73

Johan Strid

Corporate Finance, PwC Sverige

Tel 0729-80 92 28

Goran Saeed

Corporate Finance, PwC Sverige

Tel 0709-29 33 93

Följ oss i sociala medier