ESMA:s fokusområden för årsredovisningen 2018

2018-12-04

kvinna skriver på whiteboard

Upplysningar om de nya standarderna IFRS 9, IFRS 15 och IFRS 16 hamnar i fokus när de europeiska tillsynsmyndigheterna ska granska noterade företags finansiella rapporter för 2018. Här redogör vi för vad man bör tänka på vid upprättande av årsredovisningen för 2018.
 

ESMA, The European Securities and Markets Authority, har publicerat sitt årliga uttalande om de gemensamma fokusområden som de europeiska tillsynsmyndigheterna kommer att beakta vid granskningen av årsredovisningar för 2018 ("European common enforcement priorities for 2018 annual financial reports”". Rapporten har sin bakgrund i att ESMA vill främja en konsekvent tillämpning av IFRS inom hela EU. Fokusområdena har tagits fram i samarbete med de nationella tillsynsmyndigheterna. De har valt ut följande tre fokusområden:

  1. Specifika frågor relaterade till tillämpningen av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder
  2. Specifika frågor relaterade till tillämpningen av IFRS 9 Finansiella instrument
  3. Upplysningar om förväntade effekter av övergången till IFRS 16 Leasingavtal
     

Fokusområde ett – Specifika frågor relaterade till tillämpningen av IFRS 15

2018 är det första året då det varit obligatoriskt att tillämpa IFRS 15. Oavsett om ett företag fick en väsentlig påverkan vid övergången till IFRS 15 eller inte, så har ett antal viktiga begrepp och principer för intäktsredovisning förändrats i och med övergången. ESMA framhäver därför vikten av att lämna företagsspecifika redovisningsprinciper som tydliggör hur principerna för intäktsredovisning enligt IFRS 15 tillämpas på företagets intäktsströmmar. Vidare påminner ESMA om att upplysningar om övergången ska lämnas i enlighet med bilaga C i standarden. Detta innebär bland annat att företag som har tillämpat en framåtriktad övergångsmetod, och därmed inte räknat om jämförelsetalen, ska upplysa om hur år 2018 hade sett ut om tidigare principer fortfarande hade tillämpats. ESMA framhåller också på ett antal övriga punkter för företagen att ta hänsyn till när de lämnar information, bland annat;

  • I de fall övergången till IFRS 15 har förändrat företagets redovisning, antingen vad gäller tidpunkt eller belopp, så ska en tydlig förklaring av förändringen lämnas vilket innefattar en beskrivning av vilka faktorer som drivit förändringen.
  • ESMA påminner om betydelsen av att lämna företagsspecifika upplysningar om väsentliga uppskattningar och bedömningar som har gjorts i samband med övergången.
  • Det övergripande målet är att användarna av de finansiella rapporterna ska förstå karaktären, storleken, tidpunkten och osäkerhet beträffande de intäkter och kassaflöden som härrör från avtalen med kunderna. Därmed är det även av betydelse att göra det möjligt för användarna att förstå sambandet mellan intäkter som har redovisats under perioden och förändringar i företagets avtalstillgångar och avtalsskulder.
  • Upplysningen om fördelning av intäkter ska vara uppdelad i sådan mån att användarna kan förstå vad som huvudsakligen driver redovisningen av intäkter.                            
     

Fokusområde två – Specifika frågor relaterade till tillämpningen av IFRS 9

I fråga IFRS 9 framhåller ESMA att IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar innehåller detaljerade krav vad gäller upplysningar under den period då den första tillämpningen av standarden förekommer. Dessa detaljerade krav innefattar upplysningskrav gällande hur finansiella tillgångar och finansiella skulder har omklassificerats per övergångstidpunkten, samt en avstämning av utgående kreditreserv i enlighet med IAS 39 mot ingående kreditreserv enligt IFRS 9. Vidare framhålls att även om det är kreditinstituten som förväntas påverkas mest av IFRS 9, så förväntar sig ESMA att övriga företag tillhandahåller relevanta och företagsspecifika upplysningar med hänsyn till hur framträdande de finansiella instrumenten är i företagens verksamhet. Vidare påminner ESMA om att:

  • ränteintäkter från finansiella tillgångar beräknande genom effektivräntemetoden samt nedskrivningsförluster ska redovisas som separata poster i resultaträkningen enligt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.
  • de nya upplysningskraven i IFRS 7 avseende säkringsredovisning är tillämpliga för samtliga företag, även de som valt att fortsatt tillämpa IAS 39 avseende säkringsredovisning.

Förutom ovanstående lyfter ESMA även fram specifika punkter avseende tillämpningen av IFRS 9 för kreditinstitut och företag inom försäkringsbranschen, vilka vi inte går igenom i den här artikeln. Se länk till fullständigt uttalande längre ner.
 

Fokusområde tre – Upplysningar av förväntade effekter av övergången till IFRS 16

IFRS 16 ska tillämpas från och med den 1 januari 2019 vilket betyder att den nya standarden tillämpas av företagen vid tidpunkten för avgivande av årsredovisningen 2018. Effekten av övergången borde vid den tidpunkten därmed vara känd eller kunna uppskattas med rimlig säkerhet. ESMA förväntar sig därför att årsredovisningen innehåller företagsspecifika upplysningar om övergången av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. ESMA anser att sådana upplysningar bör innehålla information om principval för redovisningen som gjorts, vilken övergångsmetod som valts, inklusive vilka specifika lättnadsregler kopplade till övergången som kommer tillämpas, vilka olika kontraktstyper som identifierats samt vilka väsentliga bedömningar och antaganden som gjorts vid fastställande av nyttjanderättstillång och leasingskuld. Gällande väsentliga bedömningar och antaganden nämner ESMA som exempel bedömningar kring huruvida ett avtal innehåller en leasingdel eller inte, antaganden och bedömningar som gjorts vid fastställande av leasingperiod, antaganden som gjorts i samband med att diskonteringsräntan har fastställts och hur servicekomponenter har särskilts från leasingkomponenter.

Vidare påminner ESMA om att när IFRS 16 väl tillämpas så ska upplysningskraven i bilaga C av standarden tillämpas, vilket bland annat omfattar upplysning om val av övergångsmetod. De företag som valt en övergångsmetod som innebär att jämförelsetalen inte har räknats om ska förklara skillnaden mellan de operationella leasingåtaganden som redovisats i leasingnoten per den 31 december 2017 enligt IAS 17 och de leasingskulder som redovisas som ingående balans per den 1 januari 2018 enligt IFRS 16. Om omräknade jämförelsetal presenteras utanför de finansiella rapporterna, kommer dessa att omfattas av ESMA:s vägledning om alternativa nyckeltal.
 

Särskilda granskningsområden som ESMA också ska följa upp i årsredovisningen 2018

Utöver ovan nämnda fokusområden vill ESMA särskilt följa upp två områden:

- Upplysningar av icke-finansiell information (hållbarhetsrapportering) med särskilt fokus på frågor rörande miljö och klimatförändringar

- Specifika frågor rörande ESMA:s vägledning om alternativa nyckeltal; definition och förklaring av alternativa nyckeltal samt principen om prominens.

ESMA pekar också på betydelsen av att lämna upplysningar om eventuella effekter till följd av Storbritanniens beslut om utträde ur EU. Vidare vill ESMA även påminna om de finansiella rapporteringskonsekvenser som blir följden av Argentina per den 1 juli 2018 klassificerats som ett hyperinflationsland enligt IFRS.
 

Ytterligare fokusområden från den svenska tillsynen

De nationella tillsynsorganen kan utöver dessa gemensamma europeiska fokusområden lägga till ytterligare fokusområden vad gäller andra relevanta områden. Dessa har normalt sett presenterats av Stockholmsbörsen i samband med den konferens som de bjuder in till i december varje år. Till följd av att Nämnden för svensk redovisningstillsyn tar över granskningsansvaret från börserna från och med den 1 januari 2019, är det osäkert om några ytterligare särsvenska fokusområden kommer att kommuniceras före årsskiftet.

Kontakta oss

Claes Janzon

Partner och redovisningsspecialist samt vice ordförande i FAR:s policygrupp för redovisning, PwC Sverige

Tel 0709-29 30 42

Daniela Casadei

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0723-53 07 39

Följ oss i sociala medier