Så beräknar man kreditriskreserv för koncerninterna fordringar

2018-05-03

människor på torg i glasbyggnad

Det finns ett förenklat sätt för juridisk person att redovisa finansiella instrument. Viktigt att notera är dock att den nya modellen för kreditförlustreservering i IFRS 9 ändå måste tillämpas. Vi förklarar vad man bör tänka på och hur man går tillväga.
 

I redovisningen för en juridisk person kan företaget, baserat på RFR 2 Redovisning för juridiska personer, välja att inte tillämpa IFRS 9 Finansiella instrument utan i stället välja att redovisa finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärdet. Om man väljer att redovisa finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärdet så ska ändå vissa delar av principerna i IFRS 9 tillämpas. Ett av dessa områden är principerna för nedskrivningsprövning och förlustriskreservering.

För fordringar på extern part innebär detta en förenkling då detta innebär att bokfört värde blir detsamma i juridisk person som i koncernredovisningen. Detta innebär dock att i redovisningen för den juridiska personen måste kreditförlustreserven avseende koncerninterna fordringar redovisas. Hur kan man då praktiskt angripa denna frågeställning? Finns det särskilda omständigheter som bör beaktas?
 

Är alla koncerninterna fordringar inom tillämpningsområdet för IFRS 9?

Ja, i princip alla koncerninterna fordringar är inom tillämpningsområdet för IFRS 9. Det är endast om instrumentet uppfyller kriterierna för eget kapital ur motpartens perspektiv som det inte är inom tillämpningsområdet för IFRS 9 utan redovisas enligt IAS 27 Separata finansiella rapporter. Lite förenklat kan man säga att nedskrivningsreglerna i IFRS 9 ska tillämpas för alla instrument som redovisas som en fordran hos långivaren och som en skuld hos låntagaren.

Fordringar som redovisas som utökad nettoinvestering baserat på reglerna i IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser har i allmänhet strukturen av ett skuldinstrument och uppfyller därmed i de flesta fall inte definitionen av eget kapital för låntagaren. Detta innebär att även dessa fordringar är inom tillämpningsområdet för nedskrivningsreglerna i IFRS 9 för juridisk person.
 

Vad innebär "när så är möjligt"?

IFRS 9 punkt 8 i RFR 2 föreskriver att principerna för nedskrivningsprövning och förlustriskreservering i IFRS 9 ska tillämpas ”när så är möjligt”. Detta innebär att om det går att tillämpa principerna i IFRS 9 så ska dessa tillämpas. Det som hamnar i kategorin ”inte möjligt” är instrument för vilka det saknas nedskrivningsprinciper i IFRS 9 så som exempelvis derivat och aktieinvesteringar.
 

Kan samma modell tillämpas på alla koncerninterna fordringar?

Den förenklade modellen kan endast tillämpas på koncerninterna kundfordringar. För övriga fordringar som har en kortare löptid än 12 månader så kommer det inte bli någon skillnad i storlek på reserven om man tillämpar den förenklade modellen eller den fullständiga modellen. Däremot är upplysningskraven mer detaljerade för fordringar där den fullständiga modellen krävs.

Det är inte ovanligt att koncerninterna fordringar inte avser försäljning av varor och tjänster utan är ett sätt att finansiera dotter- eller systerbolag vilket ofta innebär en längre löptid än tolv månader. För dessa fordringar ska den fullständiga modellen tillämpas. För dessa fordringar krävs därmed exempelvis att man har metoder för att identifiera en väsentlig ökning av kreditrisk och principer för hur fordringarna flyttas mellan de olika stegen.
 

Var börjar man?

Ur ett praktiskt perspektiv kan fordringarna för vilka kreditriskreservering ska beräknas delas upp i grupper där varje grupp kräver olika angreppssätt. För vissa av grupperna kan det vara ganska enkelt att konstatera att reserveringsbehovet inte blir väsentligt. Det beror kanske på att fordringarna har väldigt låg kreditrisk. För andra grupper krävs såväl mer analys som beräkningar för att komma fram till reservens storlek. Här är några exempel på grupper och frågeställningar:
 

Fordringar betalbara på anmodan

För koncerninterna fordringar som är betalbara på anmodan beräknas förväntad kreditförlust på antagandet att återbetalningen krävs på rapporteringsdagen. I det fall låntagaren har tillräckliga likvida medel för att kunna lösa lånet så kommer sannolikt de förväntade kreditförlusterna inte att vara väsentliga.

Om det däremot saknas tillgängliga likvida medel hos låntagaren för att lösa lånet bör långivaren börja med att analysera vilken strategi som är lämpligast för att återvinna den förväntade kreditförlusten. Detta kan innebära att kapitalet drivs in över tiden eller genom utförsäljning av låntagarens tillgångar. Oavsett strategi krävs dock en beräkning av reserveringsbehovet.
 

Fordringar med låg kreditrisk

En fordran anses ha låg kreditrisk om instrumentet har en låg risk för fallissemang, låntagaren har en stark förmåga att uppfylla sina avtalsenliga kassaflödesskyldigheter på kort sikt och negativa förändringar i ekonomiska och affärsmässiga villkor på längre sikt kan, men kommer inte nödvändigtvis att, minska låntagarens förmåga att fullgöra sina avtalsenliga kassaflödesskyldigheter. När så är fallet kan man utgå från att det inte skett någon väsentlig ökning av kreditrisken så länge fordran anses ha låg kreditrisk.

Då fallissemangsrisken för dessa fordringar bör vara låg kan en analys av huruvida reserveringsbehovet är väsentligt eller ej vara på sin plats. Ett möjligt angreppssätt för väsentlighetsbedömningen skulle kunna vara att utgå från den maximalt möjliga förlusten vid ett fallissemang och multiplicera det med en sannolikhet för fallissemang baserat på någon av rating institutens lägsta betyg som anses vara "investment grade".
 

Övriga fordringar

För fordringar som inte passar in i någon av ovan grupper krävs mer detaljerad analys och sannolikt beräkning av sannolikhet för fallissemang, förlust vid fallissemang etc. för att komma fram till reserveringsbehovet. Vägledning till hur man kan angripa dessa och andra utmaningar rörande reserveringsbehov för koncerninterna fordringar finns att hämta i nedan dokument.

Kontakta oss

Peter Almgren
IFRS-specialist, PwC Sverige
Tel 0729-97 25 40
Email

Per-Ove Zetterlund
Executive Director, PwC Sverige
Tel 010-213 32 97
Email

Sofia Sköld
IFRS-specialist, PwC Sverige
Tel 0709-29 38 65
Email

Följ oss