Nu tillämpas IFRS 9 – blev det så annorlunda?

2018-05-03

Start adding items to your reading lists:
or
Save this item to:
This item has been saved to your reading list.
människor i spiraltrappa

Ta del av PwC:s undersökning om övergångseffekterna till den nya redovisningsstandarden för finansiella instrument. Vilken blev den största effekten? Hur ser svenska banker och kreditinstitut ut i internationell jämförelse?
 

De flesta svenska noterade bolag började tillämpa IFRS 9 Finansiella instrument per den 1 januari 2018. Ingångsbalansen per detta datum ska räknas om som om IFRS 9 alltid har tillämpats. Ett av motiven till IFRS 9 var att efter finanskrisen ansåg många att de reserver som bolagen (framförallt bankerna) redovisade var för små och förlusterna redovisades för sent. Innebär denna nya standard någon väsentlig förändring jämfört med tidigare redovisning? PwC har genomfört en undersökning där vi har gått igenom upplysningarna om övergångseffekterna till IFRS 9 som presenteras i Q4 rapporterna för 2017. Undersökningen omfattar 54 icke-finansiella bolag noterade på OMX Stockholm Large Cap samt 22 svenska banker och kreditinstitut för att belysa denna fråga.
 

Icke-finansiella bolags övergångseffekter till IFRS 9

Närmre 90 procent av de icke-finansiella bolagen som ingick in undersökningen anger att övergången till IFRS 9 totalt sett inte får någon väsentlig effekt på de finansiella rapporterna.

Angiven effekt Antal bolag Antal bolag i %
Väsentlig effekt  4   8%
Ingen väsentlig effekt 46 88%
Ingen upplysning lämnad  2   4%
Summa 52 100%

Nästan samtliga icke-finansiella bolag i undersökningen, eller 95 procent av bolagen, anger att övergången till IFRS 9 inte får någon väsentlig effekt på klassificering och värdering av finansiella tillgångar.

De fyra icke-finansiella bolag, eller åtta procent av dessa, som anger att övergången till IFRS 9 haft en väsentlig effekt på de finansiella rapporterna hade alla gemensamt att de erbjuder sina kunder olika typer av finansieringslösningar. Påverkan av IFRS 9 för dessa bolag uppkommer till följd av de nya nedskrivningskraven. Att inte fler bolag påverkas väsentligt av de nya nedskrivningskraven är inte förvånande då de flesta icke-finansiella bolag främst innehar okomplicerade skuldeinstrument som ofta har kort löptid.

Vid övergången till IFRS 9 var det valfritt att fortsätta tillämpa säkringsredovisning enligt IAS 39 eller välja det något mer förmånliga reglerna för säkringsredovisning enligt IFRS 9. De nya reglerna får inte tillämpas retrospektivt så någon övergångseffekt är inte aktuell. Vi noterar att de flesta icke-finansiella bolagen i undersökningen som tillämpar säkringsredovisning har i sina Q4-rapporter för 2017 inte lämnat upplysningar om dom tänker gå över och tillämpa IFRS 9 avseende säkringsredovisning eller fortsätta tillämpa IAS 39.

Banker och kreditinstituts övergångseffekter till IFRS 9

I undersökningen framkom att en majoritet av banker och kreditinstitut, eller 55 procent av dessa bolag, inte har upplyst om effekterna vid övergången till IFRS 9 i Q4 rapporten för 2017. 36 procent av bolagen anger dock att övergången till IFRS 9 inte kommer att få någon väsentligt effekt på de finansiella rapporterna.

Angiven effekt Antal bolag Antal bolag i %
Väsentlig effekt  2   9%
Ingen väsentlig effekt  8 36%
Ingen upplysning lämnad 12 55%
Summa 22 100%

Inga av de banker och kreditinstituts Q4-rapporter för 2017 som ingick i undersökningen har angett att övergången till IFRS 9 inte får någon större effekt på klassificering och värdering av finansiella tillgångar trots att det i en del fall skett vissa omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder. Den nya modellen för nedskrivning av finansiella tillgångar har dock observerats som en väsentlig effekt. Den nya modellen för beräkning av kreditförlustreserven har inneburit en relativ stor procentuell förändring av reserven (från 8 till118 procent) för de nio banker och kreditinstitut i undersökningen som lämnat kvantitativa upplysningar. För dessa bolag har reservering för nedskrivningar avseende utlåning till allmänheten ökat med mellan 0,1 till 9,6 procent per den 1 januari 2018. Den procentuella ökningen är beräknad som kreditförlustreserv dividerat med utlånat belopp till allmänheten.

Nedan tabell sammanfattar den mest väsentliga informationen som framkommit för de fyra största bankerna i undersökningen.

Bank Övergångseffekt, procentuell förändring av kreditförlustreserv IFRS 9: Reservering i % av total exponering (kreditförlustreserv/lån till allmänheten) Säkringsredovisning – tillämpat regelverk Effekt på klassificering och värdering
Nordea   8,6% 1,7% IAS 39 Nej
SEB 35% 0,4% IFRS 9 Nej
Svenska Handelsbanken 12% 0,02% IAS 39 Nej
Swedbank 41% 0,4% IFRS 9 Nej

Vad gäller övergångseffekten till IFRS 9 för de fyra största bankerna ligger ökningen av kreditförlustreserven mellan 8,6 – 35,0  procent. Kreditförlustreserven vid övergång till IFRS 9 uppgår till mellan 0,02 – 1,7 procent av beloppet för utlåning till allmänheten. Tre av fyra storbanker anger att de kommer att fortsätta tillämpa IAS 39 gällande säkringsredovisning vilket är samma val som majoriteten av de 22 banker och kreditinstitut i undersökningen valt att göra. För övriga banker i undersökningen blir övergångseffekten ”procentuell förändring av kreditförlustreserv” i många fall något större än för de fyra största bankerna i Sverige enligt ovan. Däremot kan vi notera att 55 procent av bankerna och kreditinstituten i undersökningen inte har angivet någon effekt av övergången till IFRS 9 överhuvudtaget. Någon fullständig slutsats kan därför inte dras om väsentliga effekter vid övergång till IFRS 9 för svenska banker och kreditinstitut.

Hur står sig de svenska banker och kreditinstut som lämnat upplysning om effekten av övergång till IFRS 9 i en internationell jämförelse? Exempelvis anger Deutsche Bank att övergången till IFRS 9 resulterade i en ökning av kreditförlustreserven med 16  procent och att reservens storlek i relation till utlåningen uppgår till 1,22  procent. Royal Bank of Canadas kreditförlustreserv ökade med 4,35  procent vid övergång till IFRS 9 och reservens storlek gentemot utlåning uppgick till 0,7 procent. Barclays Bank skriver i sin årsredovisning för 2017 att kreditförlustreserven ökar med 58 procent och uppgår till 2 procent av total utlåning. Jämfört med de tre internationella storbankerna har de fyra största bankerna i Sverige med andra ord haft en likvärdig påverkan av övergången till IFRS 9.
 

Sammanfattning av övergången till IFRS 9 - blev det då så annorlunda?

De senaste åren har präglats av en högkonjunktur som skulle kunna förklara varför effekterna vid övergång till IFRS 9 inte varit mer omfattande. Den mest väsentliga effekt som uppkommit i samband med övergången till IFRS 9 är ett resultat av den nya modellen för beräkning av kreditförlustreserv. Den verkliga effekten av den nya standarden kommer dock att visa sig över tid, framförallt när högkonjunkturen ersätts av lågkonjunktur. Hur känsliga är bolagens modeller för beräkning av kreditförlustreserver för konjunkturförändringar? Kommer reserverna för kreditförluster vara rimliga och går det förklara vad som orsakar förändringarna i reserveringarna? Detta är frågor som framtiden får utvisa och ett område vi kommer få anledning att återkomma till i kommande artiklar.

Kontakta oss

Per-Ove Zetterlund
Executive Director
Tel 010-213 32 97
Email

Anders Bengtsson
Redovisningsspecialist
Tel 0728-80 90 33
Email

Följ oss