Ny lag om kommunal bokföring och redovisning

2018-10-08

hand med penna skriver

En ny lag om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) kommer att gälla från och med den 1 januari 2019. Vi kan konstatera att det inte blev något av den stora frågan om redovisning av pensioner. Med andra ord fortsätter vi med blandmodellen i stället för att implementera fullfonderingsmodellen.
 

I artikeln "Ny lag om kommunal redovisning" redogör vi för förslaget till den nya lagen.
 

Vad är blandmodellen?

Blandmodellen infördes i samband med att lagen om kommunal redovisning trädde i kraft den 1 januari 1998. Den innebar att pensionsförpliktelser hänförliga till perioden före 1998 inte skulle redovisas som skuld eller avsättning. Utbetalningar av pensioner som intjänats före år 1998 skulle redovisas som kostnad i resultaträkningen och de beräknade framtida utbetalningarna för dessa pensioner skulle redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998 skulle däremot redovisas som en avsättning i balansräkningen. Införandet av detta nya pensionssystem innebar att kommun- och landstingssektorn gick från ett helt förmånsbestämt pensionsavtal till ett till stora delar avgiftsbestämt pensionsavtal.
 

Fullfonderingsmodellen skulle ge ökad transparens

Utredningen (SOU 2016:24) föreslog ett införande av fullfonderingsmodellen med argumenten att det gör det enklare för politiker, tjänstemän och andra intressenter av kommunala årsredovisningar att förstå hur stor den redovisade pensionsskulden faktiskt är. Fullfonderingsmodellen ger en mer rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning och är att föredra utifrån en ökad transparens och det faktum att en ologisk asymmetri i redovisningen försvinner. Utredaren påpekar också att det grundläggande kravet på god ekonomisk hushållning gäller oavsett modell för redovisning av pensionsförpliktelser. Det innebär att kommuner alltid måste sätta upp finansiella mål som tar hänsyn till hela pensionsåtagandet oavsett redovisningsmodell.

 

Regeringen ville fortsätta utreda frågan om redovisning av pensionsförpliktelser

Tyvärr så gjorde regeringen en annan bedömning, och skickade tillbaka pensionsfrågan till ritbordet igen. Deras motivering var: "Det bör utredas vidare vilka konsekvenser en ändrad redovisningsmodell för kommunala pensionsförpliktelser får för den kommunala ekonomin samt hur en sådan ändring påverkar balanskravet och kravet på god ekonomisk hushållning."

Vi tycker att det var olyckligt att man nu inte tog chansen att säkerställa en rättvisande redovisning i kommunerna. Kommunernas fortsatta drift och existens är grundlagsskyddad och säkerställs även genom beskattningsrätten och den kommunala skatteutjämningen. Att regeringen fortsätter att hårdnackat motsätter sig en rättvisande redovisning känns helt omotiverat och svårt att förstå. Med hänvisning till kommunernas lagstadgade ställning och befogenheter så skulle samma argumentation, lite tillspetsat, kunna tas till intäkt för att kommunerna inte behöver redovisa några skulder överhuvudtaget. Fordringsägarna kommer ju ändå att få betalt. Det faktum att regeringen anför behov av att utreda effekter på ekonomi, balanskrav och god ekonomisk hushållning som motargument känns otidsenligt och visar att för staten är budgetstyrningen inom kommunerna till syvende och sist viktigare än en rättvisande redovisning.
 

Inte längre tillåtet att skriva upp finansiella anläggningstillgångar

Enligt den nya lagen så är det inte längre möjligt att skriva upp finansiella anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde. Det finns inte några övergångsbestämmelser till den nya lagen. Effekten, som vi ser det, blir därför att eventuella historiska uppskrivningar av denna typ av poster måste återföras.

Nya krav på delårsrapporter

När det gäller delårsrapporter så kan man sammanfatta det hela med att RKR:s (Rådet för kommunal redovisning) rekommendation nu blivit lag, det vill säga en delårsrapport ska innehålla en resultaträkning, balansräkning och en förkortad förvaltningsberättelse. En intressant fråga är att regeringen skriver att kommunerna själva ska få avgöra om de kommunala koncernföretagen ska omfattas av delårsrapporten eller ej. Frågan är väl om RKR kommer att ändra i RKR 22 eller om rekommendationen från RKR fortsatt kommer att innehålla en 30 %-regel?
 

Sammanställda räkenskaper och förvärvsanalys

Den sammanställda redovisningen byter namn till sammanställda räkenskaper. Det blir nu också ett lagkrav på att upprätta en förvärvsanalys, det vill säga något som alla som tidigare följt RKR:s rekommendation 8.2 redan upprättat historiskt.
 

Klyvningsmetoden

Klyvningsmetoden ska användas som huvudregel och den så kallade kapitalandelsmetoden får endast användas om det finns särskilda skäl. Vilka dessa skäl ska vara blir upp till RKR att specificera.
 

Nya upplysningskrav

Lagen innebär också att det blir krav på lite nya upplysningar, bland annat följande:

  • kostnader för räkenskapsrevision

  • genomsnittlig nyttjandeperiod för anläggningstillgångar

  • värdeförändring av vissa finansiella instrument, se vidare nedan

  • årets minskning av pensionsåtaganden på grund av avsättning till stiftelse eller försäkring

  • motiv till längre nyttjandeperiod än fem år för immateriella tillgångar.
     

Värdering av finansiella instrument

Finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring ska värderas till verkligt värde. Värdeförändringen sedan föregående balansdag ska redovisas i resultaträkningen. Denna värderingsmetod gäller dock inte för bland annat aktier/andelar i kommunala koncernföretag, finansiella instrument som hålls till förfall och skulder som inte ingår som en del i en handelsportfölj. En effekt är att vi kommer att få en mer volatil resultaträkning när kommuner och landsting inte längre kan välja i vilken period en värdeökning av finansiella instrument ska redovisas. Målet är att denna regel ska leda till en mer rättvisande redovisning och öka jämförbarheten.

Stor förbättringspotential i tilläggsupplysningarna

Avslutningsvis vill vi passa på att slå ett slag för en praxisstudie som gjorts av KFI (Kommunforskning i Västsverige) gällande tilläggsupplysningar i kommuners årsredovisningar (KFI-rapport nummer 147). Det finns, enligt rapporten, totalt 122 upplysningar som ska lämnas och rapporten visar på ett följsamhetsindex på 70 procent. Det finns med andra ord en stor förbättringspotential på detta område. Ta nu chansen i och med den nya lagen och släng alla gamla årsredovisningsmallar och börja om från början för att säkerställa en så komplett och informativ årsredovisning som möjligt.

 

Kontakta oss

Anders Hägg
Ansvarig revision Kommunal sektor, PwC Sverige
Tel 0709-29 21 60
Email

Marcus Johansson
Redovisningsexpert kommunal redovisning och ledamot av RKR:s expertgrupp, PwC Sverige
Tel 010-213 01 03
Email

Följ oss