Slutet för LIBOR och andra referensräntor – så påverkas redovisningen

2019-06-04

tre män på kontor tittar på laptop

Ett byte av LIBOR och andra referensräntor är nära förestående. Ur redovisningssynpunkt uppstår de första problemen dock långt innan själva bytet sker. Ett företag som har säkrat risken för förändringar i en referensränta kan vara tvunget att avbryta sin säkringsredovisning på grund av den osäkerhet som råder övergången. IASB (International Accounting Standards Board) har insett att detta skulle ge orimliga konsekvenser för företagen.

För att hjälpa företagen har IASB gett ut ett förslag till förändring av reglerna för säkringsredovisning. Här redogör vi för hur bytet av referensräntor påverkar företagen och vilka förändringar i regler för säkringsredovisning som föreslås av IASB.

"En ändring av världens viktigaste nummer"

Referensräntorna STIBOR, EURIBOR och LIBOR ingår i de flesta låneavtal med rörliga räntor och räntederivat som svenska företag har. Dessa räntor är centrala för det finansiella systemet. Men de kommer att ersättas eller förändras bland annat på grund av de brister som uppkom i samband med ”LIBOR-skandalen” där det framkom att banker manipulerade räntorna. Reformen, som beskrivits som "en ändring av världens viktigaste nummer", kommer sannolikt kräva stora insatser av företagen för att analysera påverkan och förhandla om avtal när räntorna byts. Den kan även komma att innebära stora förändringar för riskhantering, värdering och redovisning av alla instrument med koppling till en referensränta som till exempel lån eller derivat.

Omförhandling av referensränta trolig

Utan förändringar i reglerna för säkringsredovisning skulle dagens utformning kunna innebära att alla säkringsrelationer kopplade till en referensränta behöver avbrytas. Redovisningsmässigt får säkringsredovisning av förändringar i framtida räntebetalningar tillämpas om de framtida räntebetalningarna är "mycket sannolika" och det går att utvärdera att säkringsrelationen kommer att vara effektiv. Då framtida ränteflöden från ett finansiellt instrument kopplat till en IBOR troligtvis kommer att behöva omförhandlas och ersättas av en annan referensränta uppstår frågan om de framtida flödena fortsatt faktiskt är "mycket sannolika". Detta eftersom den avtalade räntan i låneavtal och i räntederivaten i framtiden kommer baseras på en annan referensränta.

Huvudsakliga förändringarna i reglerna för säkringsredovisning

Den 3 maj 2019 publicerade IASB ett utkast, ett "Exposure Draft" (se sammanfattning här), till förändringar av IFRS 9 och IAS 39 med förslag på hur bytet av referensräntor ska hanteras. Förändringar föreslås utöver IFRS 9 även i IAS 39 eftersom ett företag i samband med övergången till IFRS 9 kunde välja att fortsätta tillämpa reglerna om säkringsredovisning i IAS 39. Förslaget innebär i korthet att:

  • Definitionen av "mycket sannolik" i framtida transaktioner utökas så att det kan antas att kontraktsvillkor som är baserade på referensräntor inte ändras på grund av referensräntereformen,
  • Den framåtriktade bedömningen av effektiviteten och det ekonomiska sambandet utökas till att innefatta att referensräntereformen inte ger någon påverkan, samt att
  • Företag som säkrar komponenter och har identifierat en referensränta som säkrad risk, men där referensräntan inte är specificerad i avtalet, får fortsätta tillämpa säkringsredovisning om riskkomponenten var separat identifierbar och mätbar när säkringsredovisning påbörjades även om den inte är det senare, det vill säga om referensräntan ersätts.

Tillämpning från den 1 januari 2019

IASB föreslår i sitt ändringsutkast att ändringarna ska vara obligatoriska och tillämpas retroaktivt. Detta för att undvika att företag väljer att avsluta säkringsredovisningen där det skulle ge dem en fördelaktig effekt men tillämpa undantaget där det inte skulle göra det.

Eftersom bytet av referensräntor är relativt nära förestående och för att undvika att företag ska behöva avbryta säkringsredovisning i onödan, föreslår IASB att de nya reglerna ska gälla från och med den 1 januari 2020. I ett senare steg kommer IASB att överväga om ytterligare lättnader är nödvändiga i samband med bytet av referensräntor, till exempel vad gäller omförhandlade villkor när referensräntor byts.

Redovisningen är dock bara ett område som påverkas av referensräntereformen. Bytet för också med sig juridiska och administrativa frågor kopplade till omförhandling av avtal. Omförhandlingarna i sig kan ge stora ekonomiska konsekvenser. Ytterligare information om referensräntereformen finns här: https://www.pwc.se/ibor
 

Kontakta oss

Erik Emborg

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0729-80 95 85

Peter Almgren

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 0729-97 25 40

Per-Ove Zetterlund

Redovisningsspecialist, PwC Sverige

Tel 010-213 32 97

Följ oss i sociala medier