Nyheter inom K2 och K3

Johan Månsson Partner , PwC Sverige 2017-03-28


I december 2016 publicerade BFN nya uppdaterade och delvis omarbetade versioner av K2 och K3. Bakgrunden till förändringarna är den anpassning av årsredovisningslagen som genomförts med anledning av förändringar i EU:s redovisningsdirektiv. Dessutom passade BFN på att arbeta in svar på olika tillämpningsfrågor som uppmärksammats under de första åren som K2 och K3 funnits.


Nya K2 gäller för samtliga mindre företag som upprättar en årsredovisning oavsett associationsform. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska tillämpa de nya reglerna första gången för det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2015. Övriga företag måste börja tillämpa K2 för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2016, men får tillämpa nya K2 redan för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2015.


Omfattningen av en årsredovisning som upprättas enligt K2 har nu blivit minimal. Det innebär också att den information som lämnas och kan utläsas ur en K2 årsredovisning blivit kraftigt begränsad. Det finns bl a inte krav på en komplett IB/UB analys av förändring av anläggningstillgångar mellan åren, även om BFN i sina exempel visar på en komplett analys. Uppgiften om antalet anställda, löner och ersättningar har begränsats till att endast omfatta upplysningar om antalet anställda. Det finns dock inget som hindrar att företag lämnar mer information i notupplysningar än vad K2 kräver.


K3 har i första hand uppdaterats med de krav som föranletts med anledning av uppdateringen av årsredovisningslagen. Den mest märkbara förändringen är att BFN infört regler för större och mindre företag i K3. För ett mindre företag som väljer att tillämpa K3 begränsas upplysningskraven och innehållet i årsredovisningen till de krav som finns i årsredovisningslagen. Detta innebär att för ett mindre företag som tillämpar K3 kommer utformningen av årsredovisningen och notapparaten i huvudsak vara den samma som för ett företag som tillämpar K2. Undantag från detta gäller noten för redovisningsprinciper. Denna not förväntas fortfarande vara mer utförlig för ett mindre företag som tillämpar K3 än i ett företag som tillämpar K2.


Värderingsreglerna är dock de samma för större och mindre företag i K3. Detta innebär exempelvis att komponentavskrivning fortfarande gäller och uppskjuten skatt måste redovisas för samtliga företag som väljer att tillämpar K3, oavsett om de är större eller mindre.


Ett område som har utvecklats i K2 är immateriella anläggningstillgångar och då främst skillnaden mellan egenupparbetade och förvärvade immateriella anläggningstillgångar. Om företaget har förvärvat en immateriell tillgång med syfte att den ska ingå i en ny unik immateriell anläggningstillgång som företaget ska eller håller på att utveckla, behandlas utgiften för den förvärvade tillgången som en del av utgifterna för den egenupparbetade tillgången. Det innebär att inte heller den förvärvade delen får tas upp som tillgång i K2. Den förvärvade delen bli inte en egen, självständig tillgång som kan användas eller säljas, utan en oskiljaktig del av den nya tillgången. Det innebär att beloppet ska kostnadsföras i K2. 


Om ett företag köper ett affärssystem som genom eget arbete anpassas till företagets verksamhet, uppstår inte en ny unik tillgång. Affärssystemet är en förvärvad immateriell tillgång. Här blir det samma hantering i både K2 och K3. Om företaget däremot köper en licens för ett utvecklingsverktyg som används som en del i företagets utveckling av en ny unik produkt, betraktas licensen som en del av den nya egenupparbetade immateriella tillgången. Varken utgifterna för licensen eller den nya egenupparbetade immateriella tillgången får tas upp som tillgång i K2. I K3 finns ett val beroende på val av modell, kostnadsförings- eller aktiveringsmodellen. Slutligen, om egenutvecklade immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen enligt K3 (aktiveringsmodellen) ska en avsättning ske till den nya fonden för utvecklingsutgifter, (för mer information om denna fond hänvisar vi till Accounting Update, december 2015 samt mars och juni 2016). 


I listan nedan finns en sammanställning av vad vi uppfattar som de mest centrala nyheterna i nya K2 och uppdaterade K3.

De mest centrala nyheterna i K2 och K3

K2

  • Nya K2 är ett gemensamt regelverk för samtliga associationsformer.
  • Alternativregeln för tjänsteuppdrag på löpande räkning (intäkten tas när fakturering sker) får inte tillämpas längre. Intäkten ska tas i takt med att arbetet utförs.
  • Om företaget har förvärvat en immateriell tillgång med syfte att den ska ingå i en ny unik immateriell anläggningstillgång som företaget utvecklar, behandlas utgiften för den förvärvade tillgången som en del av utgifterna för den egenupparbetade tillgången och ska kostnadsföras (punkt 10.4).
  • Om ett företag exempelvis köper ett affärssystem som genom eget arbete anpassas till företagets verksamhet, uppstår inte en ny unik tillgång. Affärssystemet är en förvärvad immateriell tillgång (punkt 10.4). Om företaget däremot köper en licens för ett utvecklingsverktyg som används som en del i företagets utveckling av en ny unik produkt, betraktas licensen som en del av den nya egenupparbetade immateriella tillgången. Varken utgifterna för licensen eller den nya egenupparbetade immateriella tillgången får tas upp som tillgång (punkt 10.4).
  • Kassaflödesanalys får ingå i en K2 årsredovisning (kapitel 21).
  • Säkringsredovisning är uttryckligen förbjuden i K2 förutom när det gäller tre fall av valutasäkringar med terminer (punkt 1.7, 11.8, 13.5 samt 17.8).
  • Rättelse av fel (punkt 2.12) – ett fel ska rättas i den årsredovisning som avges närmast efter att felet upptäckts. Effekten av rättelsen ska redovisas i resultaträkningen, vilket innebär att jämförelsetalen inte ska räknas om.
  • Skälig andel av indirekt tillverkningskostnad får räknas in i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor (punkt 12.11). 
  • Ett företag som upprättar koncernredovisning ska tillämpa K3 både vad gäller årsredovisning och koncernredovisning.
  • Specifikationen av förändring i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning ska lämnas i förvaltningsberättelsen (punkt 5.9).
  • Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång ska redovisas i not (punkt 18.22).
  • Ingen upplysning behöver lämnas om löner och ersättningar samt fördelningen på män och kvinnor. Den enda uppgift som behövs rörande personal är medelantalet anställda (punkt 18.9).
  • Om ett företag har haft intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska det lämna upplysningar om arten och storleken av varje sådan intäkt eller kostnad. BFN exemplifierar med nedskrivningar, omstruktureringar eller uppgörelse i en rättvist (punkt 18.9).
  • Ett mindre aktiebolag behöver inte lämna upplysning om antalet aktier i not. Antalet aktier behöver inte heller anges vid posten Aktiekapital i balansräkningen.
  • Ett dotterföretag som är ett mindre företag ska lämna upplysningar om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncernen som företaget ingår i. De upplysningar som ska lämnas är namn, organisationsnummer och säte. Om någon koncernredovisning inte upprättas behöver upplysningarna inte lämnas.
  • Upplysning om ställda säkerheter och eventualförpliktelser (f d ansvarsförbindelser) ska lämnas i not och ej inom linjen (punkt 18.13).
  • Det klargörs också att K2 är avsett och lämpligt för mindre företag med enkla förhållanden.

 

K3

  • Ett förtydligande om hur tillkommande utgifter vid partiella utbyten ska redovisas (punkt 17.5A). Är syftet med förvärvet att tillgången ska ingå som en del, i en genom eget utvecklingsarbete ny unik tillgång, ska den förvärvade tillgången redovisas i enlighet med bestämmelserna om anskaffning genom intern upparbetning i kapitel 18. 
  • Ett förvärvat affärssystem som genom eget arbete anpassas till företagets verksamhet innebär inte att en ny unik tillgång uppstår d.v.s. även anpassningen ska bokföras som en förvärvad immateriell tillgång.
  • Negativ goodwill ska redovisas som intäkt för förvärvsåret (punkt 19.16).
  • Goodwill kan endast i sällsynta fall skrivas av under längre tid än fem år (punkt 19.14).
  • Ett förtydligande kring hur pensionsförpliktelse som är kopplad till värdet på en av företaget ägd tillgång ska redovisas (punkt 28.12A). Det kan både röra sig om både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer.
  • Att utländska filialers tillgångar och skulder får men inte behöver omräknas enligt den monetära metoden i juridisk person (punkt 30.14).
  • Krav på Fond för utvecklingsutgifter. Syftet bakom denna regel (4 kap 2§ ÅRL) är att, ur ett utdelningsperspektiv, likställa företag som tillämpar aktiveringsmodellen med de företag som tillämpar kostnadsföringsmodellen. 
  • Specifikationen av förändring i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning ska lämnas i egen räkning (punkt 6.1).
  • Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång ska redovisas i not(punkt 3.7 och kapitel 32).
  • Upplysning om ställda säkerheter och eventualförpliktelser (f d ansvarsförbindelser) ska lämnas i not och ej inom linjen(punkt 8.6).
  • Om ett företag har haft intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska lämna upplysningar om arten och storleken av varje sådan intäkt eller kostnad. BFN exemplifierar med nedskrivningar, omstruktureringar eller uppgörelse i en rättvist(punkt 8.6A).
  • Större företag ska lämna uppgift om disposition av vinst och förlust både i förvaltningsberättelsen och i not (punkt 3.14, 8.6B).

Kontakta oss

Marcus Johansson

Redovisningsexpert kommunal redovisning och ledamot av RKR:s expertgrupp, PwC Sverige

Tel 010-213 01 03

Johan Månsson

Partner , PwC Sverige

Tel 0709-29 30 44

Följ oss i sociala medier