ESMA:s rapport om fokusområden i de finansiella rapporterna 2015

December 2015

Bakgrund

Precis som tidigare år har ESMA (The European Securities and  Markets Authority) publicerat sin rapport över gemensamma fokusområden att beakta vid upprättande och revision av de finansiella rapporterna för 2015 (”European common enforcement priorities for 2015 financial statements”).

Rapporten har sin bakgrund i att ESMA vill främja en konsekvent tillämpning av IFRS inom hela EU. Fokusområdena har arbetats fram tillsammans med de nationella övervakarna. Såväl ESMA som Nasdaq OMX kommer särskilt fokusera på dessa områden vid sin granskning av de finansiella rapporterna nästkommande år.

Fokusområdena för 2015 är följande;

  • Hur förändringar på finansmarknaden påverkar de finansiella rapporterna (riskhantering)
  • Rapport över kassaflöden och tillhörande upplysningar
  • Värdering till verkligt värde och tillhörande upplysningar

Utvalda fokusområden baseras på tidigare noterade vanligt förekommande felaktigheter.

Finansmarknadens påverkan på de finansiella rapporterna

De finansiella marknaderna har förändrats väsentligt det senaste året. Vissa länders räntenivåer och marknadspriser på råvaror har sjunkit väsentligt och är mycket volatila. Vissa länders valutakurser har fluktuerat avsevärt. Vidare har makroekonomin i en del länder försämrats så till den grad att beslutsfattare har beslutat om begränsning av det fria flödet av kapital.

Ovan beskrivna händelser är naturligtvis av sådan art att upprättare av finansiella rapporter behöver beakta dessa när upplysningar lämnas om vilka risker företaget är exponerat mot. ESMA påminner vidare i sin rapport om att företag i dessa sammanhang särskilt ska beakta IAS 1 p. 122 och 125 - två punkter som kräver upplysningar om gjorda bedömningar och uppskattningar i samband med tillämpning av redovisningsprinciper samt värdering av tillgångar och skulder.

Nuvarande ränteläge

Företag använder i flera sammanhang nuvärdesberäkningar när de fastställer värdet på sina tillgångar. De värderingsmodeller som används vid nuvärdesberäkningar måste således beakta det rådande ränteläget. Vid exempelvis beräkning av följande, där också omfattande upplysningskrav råder, är det av vikt att värderingsmodellerna är korrekt uppdaterade med rådande ränteläge;

  • återvinningsvärde vid nedskrivningsprövningar enligt IAS 36,
  • vid nuvärdesberäkning av långfristiga avsättningar enligt IAS 37 samt
  • vid nuvärdesberäkning av förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19.

Upplysningar ska enligt IAS 36 och IAS 19 lämnas om använda räntesatser och känslighetsanalyser avseende väsentliga antaganden.

ESMA lyfter även fram upplysningskraven i IFRS 7, p.40-41, vilka är kopplade till marknadsrisker. Företag med finansiella instrument exponerade för ränterisker behöver lämna relevanta upplysningar om viktiga parametrar i upprättade känslighetsanalyser.

Hög volatilitet och låga råvarupriser

Den rådande nedgången av en del råvarupriser kan komma att påverka värderingen av en del tillgångar, speciellt om marknadstrenden pekar på fortsatt låga priser på medellång och lång sikt. ESMA uppmanar därför upprättare av finansiella rapporter att vara transparanta med sådana effekter i de finansiella rapporterna. Dessutom uppmuntras upplysning om effekter på rörelseresultatet (exempelvis från annullerade eller senarelagda projekt). ESMA förväntar sig även att upplysning lämnas om huvudsakliga uppskattningar avseende värdering av väsentliga tillgångar (exempelvis initial värdering av tillgångar i samband med ett rörelseförvärv, nedskrivningsprövningar av immateriella och materiella tillgångar, varulager och goodwill). När råvarupriser utgör en huvudsaklig uppskattning i en tillgångsvärdering ska upprättare överväga att upplysa om råvarans stängningspris samt lämna en känslighetsanalys.

Valutakurser och landsrisker 

En del länder är idag utsatta för väsentliga osäkerhetsfaktorer såsom finansiell och politisk instabilitet samt press på valutakurser eller kapitalkrav (ex begränsningar av fritt flöde av kapital). Upprättare av finansiella rapporter kan därför vara exponerade för landsrisker eller risker för valutakursfluktuationer genom utländska dotterbolag, kassagenererande enheter och kommersiell handel. Företag ska i sin redovisning beakta dessa risker vid värdering av tillgångar och skulder, exempelvis vid nedskrivningsprövningar, vid bedömning om avsättningar ska redovisas och i samband med upplysningar om eventualförpliktelser. Viktigt att tänka på är att använda uppskattningar som speglar den ekonomiska miljö i vilken man befinner sig.

ESMA påminner även upprättare av finansiella rapporter om upplysningskraven i IFRS 12 som avser eventuella betydande begränsningar i förmågan att få åtkomst till eller använda tillgångar och reglera skulder inom en koncern, samt kraven i IAS 7 om upplysningar om likvida medel av betydande omfattning som inte är tillgängliga för användning av koncernen.

Rapport över kassaflöden och tillhörande upplysningar

Rapporten över kassaflöden är en viktig del för att förstå och analysera ett företags prestation. ESMA påminner företag om att säkerställa att de klassificerar poster på ett enhetligt sätt i samtliga rapporter och lämnar hänvisningar till relevant information i noterna.

Klassificering

IAS 7 definierar den löpande verksamheten som den huvudsakliga intäktsgenererande verksamheten inklusive övriga aktiviteter som inte tillhör investerings- eller finansieringsverksamheten. Transaktioner som normalt inte förekommer i den huvudsakliga intäktsgenererande verksamheten men som inte tillhör investerings- eller finansieringsverksamheten ska därmed klassificeras i den löpande verksamheten. I de fall sådana transaktioner finns, samt i de fall klassificeringen innebär bedömningar, ska redovisningsprinciperna lämna upplysning om gjord klassificering.

I de fall kassaflödet från förändringar i rörelsekapital skiljer sig väsentligt jämfört med föregående period uppmuntrar ESMA upprättare att presentera en uppdelning av förändringarna i rörelsekapitalet (kundfordringar, lager och leverantörsskulder).

På senare tid har upplägget med ”supplier chain financing” (SCF) kopplat till leverantörsskulder vuxit. Uppläggen varierar men brukar vanligen innebära att en utsedd bank sköter all betalning till leverantören för kunds räkning. Dessa upplägg kan påverka rapporten över kassaflöden och upprättare behöver därför analysera sina SCF-avtal för att kunna avgöra om leverantörsskulder ska klassificeras som en finansiell skuld till bank istället, samt om kassaflödet tillhör den löpande verksamheten eller finansieringsverksamheten. Gjorda bedömningar förklaras bland redovisnings-principerna.

ESMA förtydligar att depositioner inte ska klassificeras som likvida medel i de fall det föreligger väsentlig risk för värdeförändringar (exempelvis genom att behöva betala avgifter). ESMA förväntar sig även att se upplysningar i de fall omedelbart uppsägningsbara checkräkningskrediter inkluderas i likvida medel.

Transaktioner som inte har påverkat kassaflödet (exempelvis i samband med finansiell leasing) ska exkluderas från rapporten över kassaflöden men upplysningar kring dessa poster ska lämnas separat. 

Värdering till verkligt värde och tillhörande upplysningar

ESMA anser att det finns förbättringspotential avseende upplysningskraven om verkligt värde kopplat till icke-finansiella tillgångar och skulder enligt IFRS 13. ESMA kommer särskilt bevaka värdering och upplysning kopplat till tillgångar och skulder värderade till verkligt värde eller verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader enligt IFRS 3, IFRS 5 och IAS 40. ESMA påminner om att värderingstekniker ska överensstämma med IFRS-kraven, att användning av observerbar indata i värderingsmodellerna ska maximeras och icke observerbar indata minimeras. Upprättare ska även använda noterade priser på en aktiv marknad utan några justeringar (Nivå 1).

ESMA påminner också om att upprättare ska lämna upplysningar i enlighet med IFRS 13 om använda värderingstekniker, om indata i modellerna (kvantitativa sådana för väsentlig indata, speciellt i de fall indata kommer från nivå 2 och 3) samt om det har skett en förändring av använd värderingsteknik sedan föregående period. Upprättare ska även bedöma i vilken utsträckning icke observerbar indata har använts för att avgöra till vilken nivå i verkligt värde hierarkin tillgången tillhör (exempelvis vid värdering av förvaltningsfastigheter). Om en ändring i icke observerbara indata vid värderingar till verkligt värde som hänförs till Nivå 3 i syfte att återspegla möjliga alternativa antaganden skulle förändra det verkliga värdet i betydande utsträckning, ska upplysning om effekten av dessa ändringar lämnas.

Standarder som ännu inte har trätt i kraft

Utöver ovan nämnda fokusområden uppmärksammar ESMA även i sin rapport de framtida standarderna IFRS 9 Financial Instrument och IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers, som båda börjar gälla från och med den 1 januari 2018. ESMA uppmuntrar upprättare att börja förbereda sig för implementering av dessa båda standarder för att säkerställa att rapporteringsprocesser och system är anpassade för de nya kraven. ESMA pekar också på kraven i IAS 8 om upplysningar kring nya standarders förväntade effekt på företagets finansiella rapporter.

Utöver rapporten över fokusområden uppmuntrar ESMA upprättare och revisorer att även beakta rapporten över förbättringar i kvaliteten avseende tilläggsupplysningar i finansiella rapporter (”Improving the quality of disclosures in the financial statements”)Rapporten uppmuntrar företag att lämna koncisa, konkreta och relevanta upplysningar anpassade för det rapporterande bolaget och som är nödvändiga för att förstå dess finansiella situation.

Båda rapporterna går att återfinna på ESMA:s webbplats:
www.esma.europa.eu

För mer information kontakta:
Anna Sandberg, 0723-53 05 59, anna.sandberg@pwc.com
Claes Janzon, 0709-29 30 42, claes.janzon@pwc.com

Kontakta oss

Customer Hub

Kundtjänst

Tel 010-212 50 00

Följ oss i sociala medier