Vinster i välfärden – effekter på välfärdsföretag

2016-12-14

sjuksköterskor kör rullstol i korridor


Den 8 november presenterade Ilmar Reepalus och Välfärdsutredningen sitt första delbetänkande om vinster i välfärden. Så som förslaget ser ut skulle det betyda väsentliga och negativa förändringar för ägandet och företagandet för privata företag inom den skattefinansierade välfärden.
 

En central och avgörande del i förslaget är att privata företag inom den skattefinansierade välfärden skulle omfattas av en begränsning av såväl hur stort rörelseresultat företag får redovisa som storleken på värdeöverföringar till ägare.
 

Den 1 december anordnade vi tillsammans med Advokatfirman Lindahl ett seminarium kring dessa frågor där vi diskuterade utredningens förslag från olika vinklar och vilka möjliga scenarios som kan uppstå framöver.
 

Redovisning och skatt

Ur ett redovisningsmässigt perspektiv är det intressant att titta närmare på balansräkningen och benämningen operativt kapital som består av operativa tillgångar minus operativa förluster. Enligt förslaget är det det operativa kapitalet plus avkastningsräntan som ligger till grund för hur stort rörelseresultat och utdelning du kan ta ut från företaget. Eftersom denna typ av företag ofta har få anläggningstillgångar leder det till att det operativa kapitalet blir lågt och i vissa fall till och med negativt. Det finns dock vissa poster i balansräkningen som kan justeras för att öka det operativa kapitalet. En kraftigt minskad möjlighet till resultat och utdelning kan också bidra till minskat incitament för ägaren att tillföra eget kapital.
 

Avtal, bolagsfrågor och skatt

Per Hedman, partner på advokatfirman Lindahl, uppmärksammade behovet av att överväga förslagets betydelse på den egna verksamheten även om bara är ett utredningsförslag. Eftersom förslaget innehåller övergångsbestämmelser för befintliga avtal finns det exempelvis fördelar med att identifiera avtal med längre löptider, hur långt fram de sträcker sig samt för vilka verksamheter de gäller, och ha en beredskap för hur de ska hanteras om förslaget blir lag. Det finns även skäl att se över bolags- och koncernstrukturer samt vilka anpassningar som kan göras i resultat- och balansräkningen för att optimera operativt kapital.
 

När det gäller eventuella omstruktureringar av verksamheten med anledning av förslaget så ger skattereglerna goda möjligheter, men de måste stämmas av, menade Hans Peter Larsson, skatterådgivare på PwC.
 

Förvärv och riskkapital

Vad gäller möjlighet till transaktioner så pågår det förvärvsprocesser inom flera av de aktuella branscherna. Det är dock tydligt att debatten och det förslag som nu har lagts fram skapar oro hos de investerare som är vanligt förekommande i dessa typer av affärer, nämligen riskkapitalbolagen som arbetar med exitperspektiv och därför är beroende av timing för exit.
 

Politiken och processen framåt

På seminariet pratade också Sebastian Cederschiöld från Brunswick om den politiska bakgrunden till förslaget. Det här är ingen ny debatt, den har pågått sedan 80-talet. Då var det Pysslingen som var under lupp. Därefter har det uppstått skandaler under åren som har påverkat debatten. 2012 började LO prata om stopp för vinster i välfärden och när Vänsterpartiet gjorde denna fråga till sin största under valkampanjen 2014 kulminerade debatten.
 

I dag, enligt nyligen genomförda undersökningar av IPSOS, tycker varannan tillfrågad i Sverige att det är viktigt att kunna välja bland privata utförare. Samtidigt visar en annan IPSOS undersökning att 60 procent tycker att det är viktigt att det införs en begränsning av möjligheten att dela ut vinst till ägare av privata företag inom den skattefinansierade välfärden.
 

Nästa steg i processen är remissperioden som pågår fram till den 24 februari 2017. En proposition kommer ganska sannolikt i början av hösten 2017. Därefter följer lagrådsförhandling och beslut i riksdagen. Förslaget kommer antagligen att träda i kraft tidigast i december 2017. Till dess finns det ett antal politiska frågor som gör att förslaget antagligen behöver putsas på.
 

Sebastian Cederschiöld avslutade seminariet med följande ord: "Kastas ett sånt här förslag upp så kommer det till slut ner i någon form".

Läs mer om hur skatten påverkas av utredningens förslag i skattebloggen Tax matters:

PwC-rapport beställd av Svenskt Näringsliv:

Kontakta oss

Jon Arwidson

Partner, Branschansvarig hälso- och sjukvård, PwC Sverige

Tel 0709-29 31 02

Följ oss i sociala medier